Därför är det ändå relevant att tala om Bikes vs Cars

I går kväll var jag på galapremiären av Fredrik Gerttens film Bikes vs Cars i Malmö. Det var en trevlig kväll, på Malmös nya biograf Panora, med massor av folk och filmen kördes i tre salonger denna kväll.

Jag hade sett en nästan färdig version av filmen i höstas, men det var väldigt kul att se den helt färdiga. Att få ha varit med och följa tillblivelsen av filmen under de senaste 2-3 åren har varit intressant. När jag fick reda på att Fredrik Gertten tänkte göra denna film, tog jag kontakt och erbjöd våra tjänster, pro bono. Vårt bidrag har varit att faktagranska alla påståenden som finns i filmen. Vi har gjort det genom en workshop med filmteamet, med massor av litteratursökning, granskning av statistik osv. Det har blivit åtskilliga timmar, men väldigt kul.

Nu är filmen klar och redan före den officiella premiären igår, har den visats på Tempo-festivalen och några specialvisningar. Och gensvaret har varit översvallande. Stora artiklar i DN, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan, DI, Resume etc. Och inslag i de stora TV och radiokanalerna. Så ämnet verkar ligga rätt i tiden.

I går kväll var Alina från Sao Paolo med på premiären. Hon är cykelaktivist och filmens huvudkaraktär. Fredrik berättade att hon, och många andra cykelaktivister inte gillar filmens titel. Man vill inte se det som ett krig mellan bilister och cyklister, utan vill hitta vägar att samexistera.

Och Fredrik Gertten menade att han ser det mer på ett strukturellt övergripande plan. De starka krafterna i bilindustrin, mot cyklisterna vars lobby inte alls är lika stark.

Och visst är det så. Bilindustrin är en av de branscher som lägger allra mest pengar på reklam. 17 miljoner till Zlatan för hans Volvoreklam, visar att det är mycket som står på spel. I filmen ges andra exempel, som när Angela Merkel vägrade gå med på EU:s nya utsläppskrav för bilar, efter att partiet mottagit stora pengar från BMW.

Just nu känns det som om många bilkramare känner sig hotade. När jag skriver detta pågår just en demonstration i Göteborg, mot trängselskatten. Men så är ju Göteborg också Sveriges Los Angeles. Los Angered kanske.

Jag hör företrädare för handeln oroa sig över att många städer vill ha bilfritt i centrum. Och Handelskammaren i Stockholm är en organisation som i sin retorik ligger snubblande nära Rob Ford, borgmästaren i Toronto som i filmen deklarerar att kriget mot bilarna slutar nu. Och som tar bort cykelfälten i Toronto, vilket visas i filmen (se fotot ovan). ”Cyklisterna som sköldar i kriget mot bilarna” är dock inte Rob Fords ord, utan Maria Rankkas, i en replik på en ledare i Expressen.

Jag förstår inte bilindustrin och de andras ängslan för sin bil. Jo, cyklisterna blir allt fler, och det kräver naturligtvis mer plats. Men bilen är fortfarande norm i så många sammanhang, och att ge plats för mer och bättre cykeltrafik i våra städer, betyder inte att bilen försvinner. Cykeltrafiken i Sverige står för ca 2% av antalet personkilometer, medan bilen står för ca 77%. Så även om vi lyckas fördubbla cyklandet i våra städer så behöver inte bilindustrin inte direkt oroa sig.

Nej om jag hade varit biltillverkare skulle jag varit betydlig mer oroad över att allt fler väljer bort ägandet av bilen, och hellre vill ha tillgång till transport som tjänst. Om detta återkommer jag i ett annat blogginlägg.

Låt oss fortsätta att ge cykeln mer plats i staden. Och då får bilen maka på sig, för att vi alla skall få plats.

Share on Pinterest
Dela med dina vänner:










Submit
0 kommentarer

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *