Vart är vi på väg?

Som intresserad av städer och trafik, musik och kultur, brukar jag titta på ”På spåret” så ofta jag kan. Det är alltid kul att försöka knäcka frågan som Kristian Luuk ställer: Vart är vi på väg?

Men frågan kan lika gärna handla om en betydligt större fråga, nämligen: Vart är världen på väg?
Jag har under de senaste 20-25 åren lagt en hel del möda på att omvärldsbevaka, för att försöka förstå just detta: Vart är vi på väg?

Jag läser varje nummer av Sydsvenskan, Dagens Nyheter, Dagens Industri, Dagens Samhälle, Veckans Affärer, Miljöaktuellt, Miljörapporten, Economist, Monocle, Wired, Icon, Camino och Fokus. Till detta ganska många nummer av Filter, Arkitektur, Neo, Access, och Vi.

Till detta kommer ett stort antal webbplatser Grist, CityLab, StreetsBlog, The Atlantic etc. Och så prenumererar Trivector på nyhetsbevakningstjänsten Meltwater, som vi konfigurerat så vi får koll på våra specialområden två gånger om dagen. Och så rullar det ju ett ganska stort flöde nyheter genom Twitter, Facebook, LinkedIn och Instagram.

Dessutom gillar jag att läsa böcker, både romaner och fackböcker. Just nu tar jag mig igenom Urban Express, av Per Schlingmann och Kjell A Nordström, Miljöpolitik för moderater av Mattias Svensson och Tänka, snabbt och långsamt av Daniel Kahneman. Jag har precis läst ut den lilla pärlan God Jul av Jonas Karlsson, som är väldigt kul för alla som vet hur kommunal förvaltning fungerar. Läs den.

I mitt dagliga arbete blir det dessutom ett stort antal rapporter och vetenskapliga artiklar inom miljö, trafik och stadsutveckling.

Och trots allt detta tycker jag att det just nu är svårare än någonsin att ha en bild av var vi är på väg.
Vi står inför stora utmaningar i vårt samhälle. Det handlar naturligtvis om frågor som klimat och miljö, men också om svåra sociala och ekonomiska delar, som integration och arbete.

Oljepriset är det lägsta på decennier, vilket inte är helt enkelt att förklara. Jo skifferolja, effektivisering och konkurrens från förnyelsebart betyder en hel del, men förklarar inte hela nedgången.

Just nu ökar bilförsäljningen i västvärlden, trots att bilåkandet fortsätter neråt i samma länder. Vi vill ha en ny bil, trots att vi använder den mindre. Och kommer de självkörande bilarna att öka eller minska bilanvändningen?

Att 2014 var det varmaste året sedan man började mäta känner många till. Och konsekvenserna av klimatförändringarna blir allt mer påtagliga i många länder. Västvärldens ekonomier dras fortfarande med stora problem när det gäller arbetslöshet och skuldsättning, samtidigt som den ekonomiska ojämlikheten ökar på många håll. Integration och andra svåra sociala frågor ger ytterligare bördor att bära.

Lösningen på den här typen av problem tycks sitta långt inne. Världens beslutsfattare har idag svårt att skapa samsyn kring vad som krävs. Vi är helt enkelt väldigt dåliga på att diskontera, dvs vi har svårt att förstå effekterna i framtiden av de val vi gör, eller inte gör, idag.

All information som väller över oss hjälper oss tydligen inte heller att fatta beslut. Ju mer information vi har, desto mer vilsna tycks vi bli.

Kanske är det därför vi ser en ökning av antalet uppdrag som handlar om second opnion, tredjepartsanalys och granskning.

Att Per Gunnar Andersson och jag har ägnat de senaste sex veckorna, som experter, åt en granskning av beslutsunderlaget för Nya Slussen är kanske ett utslag av denna osäkerhet.

Även här har beslutsfattarna frågat sig: Vart är vi på väg?

Share on Pinterest
Dela med dina vänner:










Submit
2 kommentarer
  1. Fredrik Holm, Karlstad
    Fredrik Holm, Karlstad says:

    Jag kan mest instämma. Efter att ha följt snarlika frågor i trettio års tid finner jag fortsättningen allt mer som ett öppet fält. Trots att ett antal ”gröna öppningar” tycks allt mer attraktiva av andra skäl än de rent miljömässiga – jag tänker på nya system för mobilitet, nya möjligheter till förnybar energiutvinning, ökande engagemang för hänsynsfulla livsstilar m m – tycks också det politiska motståndet hårdna mot just samma förändringar. Vem hade kunnat tro att det skulle bli ett sånt engagemang för en idag hopplöst placerad flygplats som Bromma, för att ta ett exempel? Eller spårvagnarna i Lund, för att nämna en av dina hjärtefrågor?

    Svara

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *