Attack mot spårvägen igen

På löpsedlarna här i Skåne står det: Graffitti-attack mot pågatågen. Några sprayburkstalibaner har målat ner många av de nya tågen. Och nu har vi också fått en rektorstattack mot de planerade spårvägarna.
Jag vill inte vara spårvägskramare. Inget färdsätt förtjänar att kramas i alla lägen, utan möjligtvis gång. Om man vill diskutera för- och nackdelar med olika färdsätt så måste man göra det i sitt sammanhang. Och med korrekta fakta om de olika alternativen.
Och nu verkar det som om en rörelse har startat som tycker att man inte skall krama spårväg, oavsett sammanhang. Och även det är ett märkligt förhållningssätt. Branschkollegorna WSP skrev häromveckan en partsinlaga för BRT, Bus Rapid Transit, åt busstillverkare och bussbranschen. BRT är alltid bättre än spårväg tyckte man – men rapporten håller inte.
I dagens Sydsvenskan finns en debattartikel där rektorn vid Lunds Universitet, Per Eriksson (tidigare GD för VINNOVA bl a) och Mats Alaküla, prof i industriell elektroteknik, LTH, och hybridexpert på Volvo, i en annan partsinlaga tycker att Lund skall vänta med att bygga spårvagn och satsa på batteribussar som laddas under färd på laddvägar.
Men hallå kära Lunda-profiler: Spårvägen i Lund (och annorstädes) byggs för att den kommer att behövas av kapacitetsskäl. Och då räcker inte bussarna till oavsett om de är batteribussar eller gasbussar eller dieselbussar. Även spårvagnar kan dessutom laddas via induktion eller liknande.
Allt detta är redan välutrett i de skånska spårvägsprojekten. Och ett villkor man ställt är också att det skall vara system som finns idag, och som inte låser systemen till en viss tillverkare. Dvs laddbussar med laddvägar går bort av kapacitetsskäl, och av befintlighetsskäl och av konkurrensskäl.
Om allt detta finns mycket kunskap på universitetet och LTH. Och hade Eriksson/Alaküla frågat där så hade de också fått veta att spårvägar har högre komfort, och att spåren som ligger fast, är en av bonuspoängerna med spårväg. Att de inte har bussens flexibilitet ger en stabilitet i kollektivtrafiksystemet som ger flera aktiviteter längs spåret som höjer attraktiviteten ytterligare, och omöjliggör för klåfingriga planerare att strunta i att planera efter kollektivtrafiken. Så den ”frihet att planera kollektivtrafiken” som artikeln lyfter fram är i verkligheten inte en fördel.
Jag har mycket svårt att förstå idéen med dessa partsinlagor. Att bygga det hållbara transportsystemet kommer att kräva både bussar och spårvagnar. Seriösa utredningar kommer att visa att ibland är det ena färdmedlet bäst och ibland ett annat. Och vi ser definitivt fram emot laddbussar och laddspårvägar. 
Kära Volvo – ni behöver inte vara oroliga, det kommer att behövas massor av bussar även om det byggs spårväg i några svenska städer. Med ökat resande på grund av spårvägen behövs även fler bussar. 
Jag bjuder gärna in Eriksson/Alaküla till Trivectors heldagsseminarium för kunder nu på onsdag 11 maj i Lund. Ta med Volvo också om de har lust. Visserligen är det fullbelagt med kunder som vill komma, men jag lovar att fixa plats. Seminariet heter ”Staden och trafiken- steg mot en hållbar planering”. Där håller vi från Trivector tio föredrag inom detta ämnesområde, och dessutom medverkar prof Tom Rye från Edinburgh och Hanna Eklöf från Trafikverket.
En av programpunkterna som särskilt borde intressera Eriksson/Alaküla går av stapeln kl 13.40, och heter ”Är järnvägar och spårvägar magiska?” och hålls av Joel Hansson, Trivector, som är expert både på bussar och spårväg. Då kommer vi säkert att få höra mer om för- och nackdelar med olika färdmedel. Utan partsinlagor. 
Länkar:
Share on Pinterest
Dela med dina vänner:










Submit
4 kommentarer
  1. Joe Strahl
    Joe Strahl says:

    Jag tror att en viss fd GD har missat fokuset för innovationen i det aktuella fallet. Det är inte motorer eller batterier som är innovationen utan ett helt system som behöver byggas upp på ett innovativa sätt. Kanske det innovativa i svenskt sammanhang är att spårvägssystemet inte byggs kommunvis utan att systemet ska vara kompatibel med ett liknande system som kan komma att byggas i exvis Malmö och sedan kopplas ihop.

    Svara

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *