Stadsförnyelsen och postkodlotteriet

På tåget från Göteborg till Stockholm, efter två bra dagar med Trafiktekniska Föreningen. Det var våra årsdagar, inklusive årsmöte. Och eftersom jag är ordförande för denna förening har jag varit i elden från 15.00 igår till 16.30 idag nonstop. Det har handlat om att introducera och moderera, tacka för maten på årsmiddagen, ställa intressanta frågor till alla föredragshållare, och nu sist att hålla styra en timmes paneldiskussion.
Ämnet för året var ”Trafiken i stadförnyelsen – förtätning som mantra eller lösning?”.  Det började igår med två intressanta föredrag och studiebesök, det första kring gångfartsgator, som det i Göteborg finns många av i de centrala delarna. Det handlar om gator där bilarna får köra, men på de gåendes villkor. Det regnade rejält när vi gick runt och tittade.
Det andra handlade om ”Centrala Älvstaden”, som är det mycket stora stadsförnyelseprojektet som skall lösa alla Göteborgs problem i staden på båda sidor älven. Det presenterades mycket entusiastiskt av Bo Aronsson som är projektledare. Det var länge sen jag hörde om något mer politiskt korrekt projekt. Alla de rätta orden fanns där. Dvs ingenting verkar skilja detta megaprojekt från alla andra liknande. En av deltagarna i konferensen tyckte mycket träffande att man lika gärna skulle kunnat sälja ett kylskåp eller en bil med dessa ord. Men det skall bli intressant att följa detta projekt, om man skall lyckas göra något åt trafiken i bilstaden Göteborg, Sveriges Los Angeles.
Efter en mycket trevlig middag i går kväll som Sweco bjöd på, har vi ägnat dagen åt mängder av intressanta föredrag i ämnet. Det mest spännande kom nog från Rune Elofsson, arkitekt på Göteborgs stadsbyggnadskontoret. Han har tillsammans med ett antal andra planerare i Sveriges Stadsarkitektförening skrivit en spännande artikel i tidningen Stadsbyggnad, med titeln ”Hållbar stadsförnyelse kan inte planeras fram”. En av Runes teser är att den fysiska miljön bestämmer hur hållbart det blir, och att detta inte kan planeras fram, bara stödjas. Hållbarhet är inget fast tillstånd, utan kräver ständig kommunikation och tillsammansarbete – och kommuner är inte bra på detta.
Sen var det föredrag om shared space i stadsförnyelsen, om spårvagnar som ett medel att vitalisera städer, om parkeringspolicy och hur den kan stödja stadsförnyelse, om en studieresa till Brasilien (med stipendium från föreningen) och hur man bygger stad nära stationerna.
På den avslutande paneldiskussionen kom några guldkorn: Blandstad finns inte – antingen är det en stad, är den inte blandad är det ingen stad utan ett område! Och en av slutsatserna kring förtätning var att den täta staden kräver hög standard på de fysiska miljöerna för att fungera. Skall man vilja bo tätt med människor man inte känner, måste miljön vara attraktiv.

Kom då att tänka på den artikelserie som arkitekturskribenten Mark Isitt, som jag känner sen flera tillfällen då vi pratat eller paneldiskuterat i samma konferens, skrivit i GP de senaste veckorna, och som vållat mycket debatt. Mark menar nämligen att dålig arkitektur ger högre kriminalitet.
Så var man föds och växer upp betyder en hel del för chanserna senare i livet. Det är det verkliga postkodlotteriet.
Share on Pinterest
There are no images.
Dela med dina vänner:










Submit
3 kommentarer
  1. Anders Norén
    Anders Norén says:

    Temat ”Trafiken i stadförnyelsen – förtätning som mantra eller lösning?” lät väldigt intressant, men kommer det att publiceras ett utförligt referat från diskussionerna för oss som inte kunde närvara? Reflexen?

    Svara
  2. Jan Wiklund
    Jan Wiklund says:

    Ursäkta – menar han arkitektur eller stadsplanering? Det är två skilda saker, även om de av administrativa skäl ofta blandas samman. Arkitektur handlar om byggnaderna, stadsplanering om markanvändning.

    Och vad vi kan se är att vissa lägen är mer attraktiva än andra. Folk vill antingen finnas centralt eller också ha lugn och ro. Perifera lägen utan lugn och ro är oattraktiva, där hamnar bara de som inte har makt att välja.

    Men är det en arkitekturfråga? Byggnaderna ser tämligen lika ut i Drakenbergsområdet och Rinkeby (för att tala stockholmska), men Drakenberg är attraktivt och Rinkeby inte, av ovan nämnda skäl. Därför finns få sociala problem i Drakenberg.

    Svara
  3. Lisa
    Lisa says:

    Men har verkligen Drakenberg alltid betraktats som attraktivt? Är det inte snarare så att området blivit mer attraktivt i takt med att bostadsbristen i innerstan ökat mer och mer? Lägenheterna i Drakenberg (den del som blivit ombildad till bostadsrätter ) är ju fortfarande betydligt billigare ön i många andra områden på Söder.
    I och för sig kan närheten till den otroligt smutsiga Hornsgatan spela in i prissättningen. Just i Drakenberg har ju många vita lakan hängts ut på loftgångarna för att påvisa de problemen. Av just de skälet skulle jag personligen mycket hellre bo i en närförort byggd på samma sätt eftersom jag har barn och det finns astma i släkten.

    Svara

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *