Toaletter är bättre än spårtaxi

Den ekologiska moderniseringen, dvs i praktiken ett ”green light”-synsätt, är det idag förhärskande synsättet för hur vi skall åstadkomma ett hållbart samhälle. Det är detta synsätt som genomsyrar det mesta av de ansträngningar som idag görs för att i någon mån gå i riktning mot större hållbarhet. En mycket viktig del av denna ekologiska modernisering är en stark tro på att tekniken skall göra en stor del av jobbet.

Och min bild efter att i 15 år jobbat med frågor om miljö och hållbarhet är att om det bara är teknik och byggande inblandat går det alltid att få fram pengar till olika former av projekt. Inom transportforskningen är det alltid projekt som innehåller teknik som får mest pengar. Alldeles i dagarna har Energimyndigheten pytsat in 80 friska miljoner till nya forskningsprogrammet Energieffektiva vägfordon. Det handlar om elbilar, hybrider, fordon med effektiva förbränningsmotorer osv.

Men hallå, på bilsalongen i Paris i förra veckan visade Renault/Nissan, upp elbilar som går att köpa idag. Och en drös märken har modeller som börjar säljas 2012. Varför skall vi då satsa statens skattebetalarnas forskningspengar på detta som sker ändå? Toyota har byggt hybrider i 10 år som den övriga bilindustrin skrattade åt. Låt de delar av bilindustrin som inte klarar av att modernisera sig försvinna – som i all andra branscher. Jo, jag vet att det behövs statliga satsningar ibland för att ny teknik skall komma fram – men är inte detta ett uppvaknande 5-10 år försent?
Och nyttan med elbilar är ju dessutom starkt beroende av hur elen produceras. Richard Pike, chef för Royal Society of of Chemistry i Storbrittanien, har enligt en artikel i nya numret av Economist räknat ut att om alla bilar där byttes mot elbilar, med 150 miljarder pund i statliga subventioner, skulle koldioxidutsläppen med dagens elmix minska med 2%. I Sverige blir kalkylen såklart bättre, frågan är hur bra om man gör en riktig livscykelanalys?
Och våra branschkollegor Vectura har fått 800.000! för att tala om vilken av de tre städerna Stockholm, Uppsala eller Södertälje som skall få Sveriges första spårtaxibana. Här finns en stark övertro på att dessa system på något sätt skulle kunna bidra till ökad hållbarhet. Och jag tänker inte gå in i nån ny debatt om dessa system – som läsare av denna blogg vet så tror jag inte på dem. Och det beror inte på att jag tror att det är tekniskt omöjligt att bygga dem – bara onödigt och socialt och stadsbyggnadsmässigt svårt eller omöjligt.
Problemet med vår fascination för teknik och maskiner är att maskinerna inte kommer att rädda världen. Plockade fram Alf Hornborgs tio år gamla bok ”The power of the machine”, som i våras kommit på svenska (den är nog mer lättläst…) för att påminna mej om att maskinerna är helt beroende av råvaror som oftast nån fattig arbetare i nån gruva grävt fram, som inte har råd att köpa den teknik som byggs av råvarorna. Arbetarna i de latinamerikanska koppargruvorna (peak koppar beräknas infalla 2044 enl septembernumret av Scientific American), eller sockerrörsarbetarna i Brasilien, får sällan tillgång till de maskiner där resultatet av deras vedermödor används. Ett undantag tycks finnas. Idag har fler människor tillgång till en mobiltelefon än som har tillgång till en riktig toalett. Vilket i sig känns som en inte helt riktig prioritering.

Och räknar man in allt arbete som gått åt till från utvinningen av råvaror, konstruktion, byggande, distribustion osv ger maskinerna nästan aldrig den stora nytta vi tillskriver dem. Nyttan bygger på att det finns en periferi där lönekostnaden är låg. Och denna periferi flyttas hela tiden efterhand som förhållanden förbättras i de tidigare låglöneländerna.
Jag förstår att det är sexigare att satsa på forskning om ny teknik än om effektivisering, ekonomiska styrmedel, smart samhällsplanering och mobility management. Men samhällsekonomiskt är dessa sätt oftast billigare och vi kommer i längden inte ha råd att satsa allt på en häst – i den heliga materiella tillväxtens namn. Och varken miljön eller jordens resurser kommer att räcka till. Miljökatastrofen i Ungern visar på ett av problemen med vår hunger efter teknik.
Share on Pinterest
Dela med dina vänner:










Submit
9 kommentarer
  1. Björn Åslund
    Björn Åslund says:

    Visst har biltillverkarna nu fått fram elbilar som är riktigt bra.Men prislappen är ännu helt orealistisk, de har inte en chans att konkurrera mot bensin/dieselbilarna utan ordentliga subventioner vid inköpen. Ta småbilen Peugot Ion för 369000 kr. Problemet är batterierna som inte sjunker i pris, och det finns inget som tyder på genombrott med snabbt sjunkande priser. Märkligt tyst om denna elbilens akilleshäll.

    Svara
  2. Björn Abelsson
    Björn Abelsson says:

    På kort och medellång sikt finns redan alla de fordon och all den infrastruktur som behövs för våra transportbehov. Det handlar ”bara” om att öka det usla utnyttjandet av fordonen från dagens 1,1 personer per personbil (gäller Stockholms infarter under morgonens högtrafik)till 1,5. Om det skulle sitta 4 personer i varje bil (fortfarande rätt gott om sittplats och inga ståplatser!) skulle detta teoretisk sett kunna ersätta all kollektivtrafik.

    Det handlar alltså inte om teknik utan om juridik, social organisation och förändrade beteenden.

    Björn Abelsson

    Svara
  3. David Larsson
    David Larsson says:

    Problemet är nog att teknik-PROCESSEN är så enkel och välutvecklad. Pengar till forskning för att få fram en ny produkt som sedan ska ut på marknaden – klart!

    Beteendeförändringar är mycket mer komplicerade: Utveckla (tekniska) hjälpmedel och ekonomiska styrmedel och öka medvetandet om problemen och förmå folk att ändra värderingar…

    För att få till en kraftfull sådan utveckling behövs egentligen en helt annan organisation inom både akademi, stat och kommun.

    Den som kan paketera det så att det blir spännande (sexigt är nog för mycket begärt) är ett steg närmare feta forskningsanslag.

    Svara
  4. Jan Wiklund
    Jan Wiklund says:

    Det handlar inte om vanor, det handlar om byggindustrin och den lagstiftning som finns runt den.

    De flesta bor i städer men har inte en chans att utnyttja den närhet som städerna rimligen borde kunna bjuda på. De flesta vill bo i centrum, men tvingas bo halvvägs ut på landet för att städerna de senaste 70 åren har glesats ut. Större delen av våra städer består idag av obebyggd mark – varför? Gammaldags täta städer är oerhört populära, men finns inte att få tag på. Varför?

    Svara
  5. Jan Wiklund
    Jan Wiklund says:

    Det handlar inte om vanor, det handlar om byggindustrin och den lagstiftning som finns runt den.

    De flesta bor i städer men har inte en chans att utnyttja den närhet som städerna rimligen borde kunna bjuda på. De flesta vill bo i centrum, men tvingas bo halvvägs ut på landet för att städerna de senaste 70 åren har glesats ut. Större delen av våra städer består idag av obebyggd mark – varför? Gammaldags täta städer är oerhört populära, men finns inte att få tag på. Varför?

    Svara
  6. Carl Johan Hall
    Carl Johan Hall says:

    ”Idag har fler människor tillgång till en mobiltelefon än som har tillgång till en riktig toalett. Vilket i sig känns som en inte helt riktig prioritering.”

    Det beror på att det inte är någon prioritering. Världen styrs (tack och lov) inte av någon prusseluska eller världsregering som sitter och tar folks mobiler och delar ut toaletter på ett ”rättvist” sätt.

    Många, speciellt ingenjörer, gör det tankefelet, antagligen på grund av alltför långvarigt körande av Märklintåg i yngre år 🙂

    Svara
  7. Christer Ljungberg
    Christer Ljungberg says:

    Carl-Johan: Nja visserligen har jag kört Märklintåg, men jag tycker att din anmärkning är märklig med avseende på att hela mitt inlägg ju är anti-ingenjörsmässigt 😉

    JAg förstår inte riktigt hur du tolkar det som att jag trodde att nån ”regering eller prussiluskan” skulle ha bestämt att man skulle ha en mobil. Mitt inlägg handlar ju snarare om ”teknikens makt” vilken är så stark att man väljer mobilen framför bättre sanitära förhållanden.

    Svara

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *