Bra och dålig kollektivtrafik

På tåget från Stockholm igen. Försenat 20 min för att vi åker via Nyköping pga av nåt fel på spåret vid Järna. Carlgren åker väl aldrig tåg så det är väl därför han stillatigande kan se på när pengarna till underhåll av tågsystemet minskar när det borde ökas. Inte många politiker man ser på alla de gånger jag åker tåg. Och andelen minskar nog drastiskt nu när Karin Svensson-Schmidt inte sitter i riksdagen längre. Ännu ett av miljöpartiets valtaktiska missar. Och därför missar Sverige den kanske mest trafikkunniga politiker vi haft i riksdagen, vilket även hennes politiska motståndare brukar medge.

Har varit två dagar på kontoret i Stockholm och på olika möten. Med Svensk Kollektivtrafik om fördubblingsarbetet, och flera interna möten om stort projekt med mobility management i Nacka Strand och Sickla, om trafikkonsekvenser av Lidingös översiktsplan och Stockholms BRT (Bus Rapid Transit) strategi. Och som vanligt trevliga och givande diskussioner med våra medarbetare på Trivectors Stockholmskontor (vi söker fler just nu, kolla på webbplatsen.

I går kväll höll jag en föreläsning för Lidingös politiker om hållbara transporter – som en del i arbetet med deras miljöplan. Vi var två externa föreläsare. Det var jag och Stockholms trafik- och miljöborgarråd Ulla Hamilton som pratade om Stockholms miljöarbete. Som på många sätt är imponerande och framåtsträvande, även om mycket naturligtvis finns kvar att göra. Vi pratades vid efteråt om städernas roll i miljö- och klimatarbetet och hade nog en liknande bild, nämligen att städerna spelar en mycket stor och viktig roll, 75% av Europas befolkning bor t ex i städer, och 40% av vägtrafikens utsläpp genereras i städer. Enligt Ulla skall Stockholmarnas koldioxidutsläpp sänkas från 3,6 ton/inv till 3 ton 2015. Undrar om siffran inkluderar utrikes flygresor och konsumtion? Medelsvensken ligger då på ca 10 ton.
En av anledningarna till att Stockholmarna ligger så pass lågt är fjärrvärme med hög andel förnyelsebart bränsle, och naturligtvis den goda kollektivtrafiken. Som jag som så ofta imponerades av. Tunnelbana till Ropsten och sen buss med snabb koppling, så hela resan från kontoret till Lidingö stadshus gick på ca 20 min. Och med så hög turtäthet även 20.30 på kvällen när jag åkte tillbaka att man inte behöver hålla reda på tidtabellen. Och den lilla bussgatan i Lidingö centrum som heter Bussgatan hade justerats av trånande Lidingöbor till Pussgatan. Bara en sån sak.
Share on Pinterest
There are no images.
Dela med dina vänner:










Submit
7 kommentarer
  1. Camilla
    Camilla says:

    Hörde i fredags den järvnägskunnige Lennart Serder säga något i stil med att ”vi kör dagens tåg på 1800-talets infrastruktur” vilket både är sant och på många sätt häpnadsväckande. Jämfört med andra länder i Europa är vi plågsamt långt efter på järnvägsområdet och det är fascinerande att höga beslutsfattare i Sverige fortfarande inte inser vikten av järnvägssatsningar med tanke på miljö, attraktionskraft och konkurrenskraft. Sverige är ett litet land i Europas utkant som fortfarande lever på gamla meriter vi samlade på oss under efterkrigstiden. Världen ser annorlunda ut i dag och det försprång vi samlade på oss efter kriget finns inte kvar. Även om man som beslutsfattare struntar blankt i miljön finns ändå starka skäl för att investera kraftigt i både underhåll och utbyggnad av det svenska järnvägsnätet. Bland annat för att vi ska kunna konkurrera om arbetstillfällen och för att människor ska vilja bo här.

    Svara
  2. Jan Wiklund
    Jan Wiklund says:

    En randanmärkning till Stockholms kollektivtrafik: Ja, den är fantastisk om man ska radiellt. Ska man på tvären är den en katastrof.

    Problemet är, som jag ser det, att strukturen las fast på 40-talet då det som låg utanför den gamla 1800-talsstaden var försumbart. Idag bor bara 1/6 där, men vi har fortfarande samma bläckfiskliknande struktur. Oftast går det fortare att åka in till Centralen och ut igen än att snedda. Så borde det inte vara.

    Svara
  3. Mattias Carlsson
    Mattias Carlsson says:

    Hur ser du på relationen mellan BRT och spårvargnar? I min hemstad Uppsala pratas det mycket om spårvagnar just nu. Men utan statligt investeringsstöd så tvivlar jag på att vi kommer att få spårväg i Uppsala. Hur väl fungerar BRT-system som substitut till spårväg?

    Svara
  4. Theodor
    Theodor says:

    ”Enligt Ulla skall Stockholmarnas koldioxidutsläpp sänkas från 3,6 ton/inv till 3 ton 2015. Undrar om siffran inkluderar utrikes flygresor och konsumtion? Medelsvensken ligger då på ca 10 ton.”

    Nej, det handlar som vanligt om att mäta utsläppen inom kommunen och dela det med antalet invånare, vilket förstås säger väldigt lite om hur mycket koldioxid som en genomsnittlig kommuninvånare släpper ut genom sina handlingar.

    Svara
  5. Mattias
    Mattias says:

    ”Nej, det handlar som vanligt om att mäta utsläppen inom kommunen och dela det med antalet invånare, vilket förstås säger väldigt lite om hur mycket koldioxid som en genomsnittlig kommuninvånare släpper ut genom sina handlingar.”

    Detta är naturligtvis problematiskt ur ett pedagogiskt perspektiv då det ger ett intryck av att problemet är mindre än vad det egentligen är.

    MEN kan vi kräva av kommunpolitiker att de ska få kommuninvånarna att flyga mindre och äta mindre kött på sin fritid?

    Kommunen kan arbeta för att minska klimatpåverkan genom stadsplanering, energieffektiva bostäder och lokaler, mindre kött i kommunala storkök mm. Men mycket annat ligger utanför kommunpolitiken. En del ligger på den nationella politiken, en del annat åtgärdas bäst på internationell nivå, och i allt detta finns också ett personligt ansvar över sin egen livsstil.

    Svara
  6. Anonymous
    Anonymous says:

    Om du har samtalat med Ulla Hamilton har du antagligen träffat den yttersta mytspridaren av stockholm som grön miljöhuvudstad.

    ”För att inte förlora ansiktet och behålla målet 4 ton per stockholmare, snickrade man ihop snäva systemgränser och friskrev sig från allt som händer utanförstadens gränser. Med andra ord stockholmarnas utsläpp vid flygresor från Arlanda, all båttrafik till och från Stockholm och – det mest uppseendeväckande av allt – man exkluderade alla utsläpp som importeras, till exempel mat och andra varor där produktion och utsläpp sker utanför stadsgränsen – i andra delar av Sverige eller i andra länder.”

    Läs artikeln i sin helhet här:
    http://www.effektmagasin.se/stockholm-morkar-sina-verkliga-utslapp

    /Kristofer

    Svara
  7. Anonymous
    Anonymous says:

    Så nej…. utsläppen som stockholm redovisar inkluderar varken konsumtion eller flygresor. Undrar hur mycket Stockholm producerar själv i relation till vad de importerar. 🙂

    /Kristofer

    Svara

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *