Semestertrafik och AC/DC

Sitter på Palmas urtrista flygplats, byggd för EU-pengar förkunnar en skylt. Dåligt gjort – de blanka granitplattorna på golvet är så dåligt satta att de börjar gå sönder på många ställen – och ändå är den inte särskilt gammal.

Tre dagars semester och en dags möte i EU-projektet DELTA är slut. Semestern var roligast. Särskilt bussturerna från Palma centrum till stranden i Illetes. De flesta chaufförerna körde som galningar. Billigare än en åktur på tivoli….

Mötet idag gick bra, var över förväntan…. Projektet handlar om turistregioner med stora variationer i trafiken – som Mallorca – och Öland, som är vårt svenska exempel. Vi har tagit fram massor av åtgärder för att minska dessa problem – de flesta av dem handlar om mobility management, dvs att påverka resbeteendet.

Vi lyckades idag rädda kvar en åtgärd som några i projektet velat ta bort – att ge information om hållbara ressätt när man bokar resan. Detta kan inte turistregionerna påverka var skälet att man ville ta bort det. Fel tyckte vi.

På flyget hem måste jag planera klart det föredrag jag skall hålla i morgon i Göteborg – om hur stadsbyggare kan påverka rörligheten, och vad det kan betyda.

Får mail från min fru som varit på ett miljöseminarium i Lund som hennes revisionsbyrå varit med att sponsra. Hon verkar upprymd över en idé om att elektrifiera vägarna så lastbilarna kan ladda batterier medan de kör – hela E6 blir som en bilbana hade förläsaren professor Mats Alaküla sagt. Mailar med Trivectors forskningschef Lena som också varit där. Hon verkar lika upprymd. Kvinnor gillar tekniska lösningar lika mycket som män?

Men det finns ju redan en elektriskt transportslösning för gods – tåg heter den. Men visst, nu vill alla prata eldrift. För cyklar, mopeder, personbilar, lastbilar, spårvagnar och tåg. Kul för elbolagen som ännu lättare kommer att kunna sälja sin produkt utan ett uns av ansträngning.

Share on Pinterest
There are no images.
Dela med dina vänner:










Submit
7 kommentarer
  1. Erik Sandblom
    Erik Sandblom says:

    Apropå tekniska hjälpmedel så gjorde professor John Adams en studie 1983 på säkerhetsbälten:

    The countries surveyed in this paper contain over 80 per cent of the world’s car population. Most of them experienced a substantial decrease in road accident fatalities after the 1973 oil crisis. The decrease was greater in those countries that did not pass seat belt laws than in those that did.

    Hans förklaring är att bilisterna kompenserar för bältena genom att köra slarvigare.

    Han kollade även på Sverige, och resultatet går helt emot det vi fått lära oss. När fler använde bilbälten så påverkades inte trafikdöden. Se figur på Ecoprofile eller ladda ner hela studien:

    The Efficacy of Seat Belt Legislation (pdf) av professor John Adams. Publicerad av Society of Automotive Engineers, 1982.

    Trafiksäkerhet för vem? – Ecoprofile

    Är detta något man diskuterar bland trafikproffs?

    Svara
  2. Christer Ljungberg
    Christer Ljungberg says:

    Erik: Riskkompensation är ett känt och diskuterat fenomen. Om man sätter på bälte, kör med dubbdäck, cykelhjälm, gör vägarna bredare och rakare etc så tar man ut en del av säkerheten i ökad framkomlighet istället. Frågan är hur vi skall hantera denna kunskap – skall vi inte införa åtgärderna, eler skall vi försöka styra så att riskkompensationen minimeras?

    Jag har träffat John Admans en gång och han var aldrig rädd att sticka ut hakan – sådan personer är viktiga för att föra utvecklingen framåt.

    Nyfiken: Om du menar rent vatten etc så bygger väl flera av dem på just detta…

    Svara
  3. Christer Ljungberg
    Christer Ljungberg says:

    Erik: Riskkompensation är ett känt och diskuterat fenomen. Om man sätter på bälte, kör med dubbdäck, cykelhjälm, gör vägarna bredare och rakare etc så tar man ut en del av säkerheten i ökad framkomlighet istället. Frågan är hur vi skall hantera denna kunskap – skall vi inte införa åtgärderna, eler skall vi försöka styra så att riskkompensationen minimeras?

    Jag har träffat John Admans en gång och han var aldrig rädd att sticka ut hakan – sådan personer är viktiga för att föra utvecklingen framåt.

    Nyfiken: Om du menar rent vatten etc så bygger väl flera av dem på just detta…

    Svara
  4. Anonymous
    Anonymous says:

    Jo, riskkompensation är välkänt. Vissa trafiksäkerhetsåtgärder förefaller t.o.m. ge en överkompensation, så att riskerna ökar (bl.a. ABS-bromsar) medan andra förefaller ge rätt liten riskkompensation (bl.a. säkerhetsbälten).

    Det man kan se om man jämför riskkompensationen vid olika slag av åtgärder verkar vara att man mest kompenserar för risken att råka ut för en olycka och mindre för risken att bli skadad i den eventuella olyckan. Åtgärder som förbättrar den passiva säkerheten, som säkerhetsbälten, mitträcken eller avkörningsvänliga sidoområden, förefaller således ge en mindre riskkompensation och följaktligen en större säkerhetsförbättring, än åtgärder som förbättrar den aktiva säkerheten, som bredare vägar, dubbdäck eller ABS-bromsar. Ett undantag är möjligen ESP-system, som verkar ge en stor förbättring av säkerheten. Men erfarenheterna av dessa system är kanske ännu väl små för att dra några säkra slutsatser av.

    Slutsatsen av detta är väl att vi måste arbeta med attityder och kunskaper för att öka riskmedvetenheten och värderingen av risker. Men på individnivå är riskerna i trafiken (lyckligtvis!) så små att detta är rätt svårt. För individen är en minskning av risknivån med något tiotal procent knappast möjlig att uppfatta. Men på samhällsnivå handlar det om 50-100 färre dödade per år. Kåre Rumar skrev en intressant artikel om detta en gång i tiden. Kanske ska vi försöka designa åtgärder som ökar sannolikheten för lindriga olyckor?

    Björn Abelsson

    Svara
  5. Marcus
    Marcus says:

    Ellastbilar… Det är nog dags att skrapa lite på den ytan, inget annat än ett försök att sälja en produkt. Som funkar dåligt i praktiken och inte kan mäta sig med godståg.

    Svara
  6. Anonymous
    Anonymous says:

    Björn, om jag har förstått tanken med shared space rätt så är det en del av idén med shared space; öka sannolikheten för lindriga olyckor. Läser man den holländska litteraturen om detta så finner man att meningen med shared space är att öka konflikterna mellan trafikanterna, samtidigt som man sänker hastigheterna så att konflikterna kan hanteras genom ett socialt samspel. Och om olyckan inträffar så leder detta enbart till lindrig skada. I ett antal av dem genomförde projekt har man även uppmätt detta; antalet dödade personer minskade till noll efter införandet av shared space.
    Cornelis Harders

    Svara

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *