De gamla eliterna har abdikerat – på gott och ont

Får ett mail från KTH-forskaren Jonas Åkerman idag. Han berättar att han skrivit ett inlägg på Newsmill om svårigheterna med att få flyget hållbart. Blandannat som ett svar på team Timbros sedvanliga rörlighetshyllningar.

När jag kikar på artikeln är den, som vanligt när det gäller Jonas, faktaspäckad och intressant. Men under artikeln finns de sedvanliga kommentarerna av klimatskeptikerna med sina förnumstiga konspirationsteorier. Jonas och jag mailar varandra sen om detta – hur klarar man att diskutera sakligt med dessa sk klimatskeptiker?

Tänker på detta kopplat till temat i nya numret av Axess som är ”Eliterna abdikerar”. I sin ledare skriver Johan Lundberg om hur den kommersiella masskulturens fokusering på det ytliga och banala lett bort från bildning och kunskap.

Detta tillsammans med ett skolsystem där ”där alla är ”forskare”, och där undervisningens yttersta mål sägs vara ett kritiskt tänkande som trotsar auktoriteter, underblåser uppkomsten av nät-comunities där man intar ”kritiska” hållningar till diverse ”officiella sanningar”: om terrorattacker, om andra världskriget, om vaccinering, om miljön och så vidare.”

Och varför skall man lita på en blogg som denna? Bara för att jag skriver ofta, och ibland uttrycker tydliga åsikter (även om jag försöker att mer förmedla insikter än åsikter…)?

Lundberg fortsätter dock med att diskutera att nätet också kan fylla en funktion och kan ha fördelar på sikt och kanske till och med kan motverka de negativa följderna av att eliterna försvinner. ”Ty att forna tiders eliter och auktoriteter har abdikerat innebär inte nödvändigtvis att samhället blir mer pluralistiskt och mer tolerant mot olika divergerande åsiktsbildningar. Vad som har skett är snarare att en elit har ersatts av en annan, med minst lika rigida men betydligt mer otydligt formulerade regler om vilka idéer och åsikter som är comme il faut.”

Visst, men frågan är vem som tar bollen? Vem kan, och orkar föra fram fakta och kunskap på ett pedagogiskt sätt, som kan användas som motpol till t ex klimatskeptikernas konspirationsteorier?

Innan någon svensk kunnig och retoriskt skicklig person gör detta kan vi glädjas åt en färsk sammanställning från bloggen Realclimate, som diskuterar IPCC:s ”skandaler” och sätter in dem i sitt sammanhang.

PS Länge sen jag skrev något om musik. Snubblade över en ny skiva av 69-årige gamle Beatles-trummisen Ringo Starr. Hans 16.e studioalbum ”Y not?” har just landat och blivit ganska sågat av de få svenska recensenter som skrivit om det. Jag håller inte med – och när jag kollar utländska recensioner får plattan bra kritik genomgående.

Ringo har inte gjort gjort särskilt mycket kul musik sedan ”Photograph” och ”It don´t come easy” på 70-talet. De flesta plattorna har varit ganska ointressanta. Men nu, 69 år gammal, gör han en platta som slår många andra gubbrockare. Speciellt intressanta är låtar som ”The other side of Liverpool” där han beskriver sin uppväxt. Och så charmiga ”Walk with me” där Paul McCartney är med och sjunger. Och duetten med Joss Stone på slutet.

Lyssna – finns på Spotify. Vilket jag upptäckte när jag köpt den på Itunes, efter att ha trott att den inte fanns på Spotify vilket gäller alla skivor med Beatles.

Nästa gång skriver jag om andra mer politiskt korrekta musiker… DS

Länkar:

Jonas i Newsmill
Lundbergs ledare i Axess
RealClimate

Share on Pinterest
There are no images.
Dela med dina vänner:










Submit
19 kommentarer
  1. Livet efter oljan
    Livet efter oljan says:

    Japp, jag läste också kommentarerna och blev mörkrädd mitt på ljusa dagen. Man undrar hur de som skriver är funtade. Vore spännande om någon antroplog begav sig till ”The Land of the Afraid, Ignorant and Lost” för att försöka förstå hur de fungerar (eller inte). Vilka argument, vilka upplevlser kan ändra sättet att tänka hos någon som ser konspirationer och mörkermän i varje buske när CO2-minskningar berörs…?

    …och hur kommer dessa personer att reagera när SAS lägger ner och flyget blir dyrare pga oljetoppen? Tyvärr tror jag att inte direkt att de kommer att ta sitt förnuft (har de något?) till fånga. Det ligger närmare tillhands att skylla allt på någon annan; miljöfascister, judar, invandrare, politiker etc.

    Svara
  2. Christer Ljungberg
    Christer Ljungberg says:

    Just i fallet att göra biogas av gödsel, som annars läcker metan, kan man uppnå utsläppsminskningar på över hundra procent. Man sparar alltså både utsläppen som gödseln skulle släppt till luften, och utsläppen som bilen som kör på biogasen skulle gjort om den gått på bensin.

    Men det är inte ofta det finns sådana Columbi ägg…

    Svara
  3. Anders Bergquist
    Anders Bergquist says:

    Du frågar dig hur skall man debatterar med klimatskeptiker? Frågan är fel ställd. Du bör istället fråga, vad kan de lära mig? Vad är det i min attityd som triggar reaktionerna?

    Nägra exempel. Flyget har under de senaste tjugo åren genomgått en enorm demokratisering och gjort det möjligt för människor med låga inkomster att resa och se världen. Detta är en stor välfärdsökning för en stor mängd människor i bl.a. Sverige. Budskapet är nu: tyvärr så måste ni sluta att göra detta.

    Människor är intelligenta och förstår att det är de, och inte avsändarens resor, det handlar om. En välavlönad expert kommer kunna flyga och uppleva saker även i framtiden med ett dyrt flyg. I dag har de råd att köpa våra moderna avlatsbrev, i form av utsläppsrättigheter, och i framtiden kommer de ha råd att betala höga biljettpriser, precis som på 60- och 70-talet.

    Urban sprawling är ett annat exempel där diskussionen kommit snett. Fenomentet har gjort det möjligt för människor med låga inkomster att skaffa sig ett bra boende i områden med lägre bostadskostnader och ändå kunna arbeta i storstäderna. Deras alternativ är inte villorna på Bellevue eller Profesorsstaden. Ej heller stora lägenheter i centrala lägen. De uppfattar alternativet som en liten lägenhet i utkanten av staden. Helt rationellt känner de sig hotade. Även här kommer budbärarna lätt undan, de har ofta råd att bo bra även centralt, om de inte redan gör det.

    Ett skrämmande exempel är forskaren som gick ut och sa att det fanns för många människor på jorden. Tack och lov har han inte dragit den logiska slutsatsen för sig och sin familj, men budskapet var klart. Andra människor och deras familjer bör inte finnas.

    Problemet är att hållbar utveckling inte endast handlar om miljön. EU definierar det klokt som socialt hållbar utveckling, miljömässigt hållbar utveckling och ekonomiskt hållbar utveckling. Probmet är att klimatexperterna oftast är klimatexperter och inte samhällsexperter. Därför ser de inte hur deras förslag och ideer slår socialt.

    Tar man klimathotet på allvar så måste man hitta lösningar som är i linje med en socialt hållbar utveckling. Klimatproblemet kan bara lösas med lösningar som är socialt acceptabla och hållbara. Vi kanske måste acceptera en viss uppvärmning för att kunna bevara ett socialt fungerande samhälle.

    Svara
  4. Christer Ljungberg
    Christer Ljungberg says:

    Anders!

    Visst har du en poäng att välavlönade experter som jag kan fortsätta att flyga även om det blir dyrare. Och att jag har råd att bo centralt i Lund och kunna gå till jobbet.

    (att jag sen är så konstig att jag anstränger mig rejält att ändå ta tåget (utom i morgon då jag inte fått plats på biltåget utan flyger och skäms) är en annan sak).

    Och jag håller med om att hållbarhetsdiskussioner måste omfatta alla de tre hållbarhetsaspekterna, vilket jag skrivit om många gånger. MEN, om forskarna har rätt så kan vi inte ersätta ekologisk hållbarhet med social, och tycka att de på något sätt balanserar varandra. Om forskarna har rätt, så sätter miljön (klimatet etc) vissa gränser. Annars hotas både den sociala och ekonomiska delen av hållbarheten.

    Därför tycker jag inte du har rätt.

    Läs ett gammalt blogginlägg om detta:
    http://ljungbergsblogg.blogspot.com/2006/04/hllbarhet-miljn-r-ramen.html#links

    Svara
  5. Björn Abelsson
    Björn Abelsson says:

    Att ha rätt är inte att få rätt
    Som förälder vill man gärna att barnen ska äta nyttig och näringsriktig mat. Men ingen mat är näringsriktig innan den är uppäten. Så ibland är det bättre att barnen äter en pizza än att de inte äter grönsakssoppa. På samma sätt försökte jag i många år i Naturskyddsföreningen i Stockholm argumentera för att Dennispaketets förslag med nya vägar, bättre kollektivtrafik och trängselavgifter var bättre än inga åtgärder alls. SNF lyckades dock, i ohelig allians med många bilkramare, stoppa Dennispaketet. Detta medförde att vi fick nya vägar, men ingen satsning på kollektivtrafik och inga trängselavgifter, innan frågan senare fick ytterligare en ny vändning.

    Så inga politiska förslag är bra, om det inte finns parlamentariska möjligheter att få dem genomförda. En halvbra kompromiss som får majoritet är bättre än ett aldrig så bra miljöräddningsförslag som röstas ner. Politik är det möjligas konst!

    Björn Abelsson

    Svara
  6. Anders Bergquist
    Anders Bergquist says:

    Christer,
    problemet är att förslag till miljömässigt hållbar utveckling inte alltid är socialt hållbara. Många människor känner sig med rätta hotade av att de skall få betala notad. Detta handlar inte bara om u- och i-länder utan lika mycket om förhållandet inom ett i-land.

    Orsaksambanden går i båda riktningarna. Utvecklingsforskare har sedan jag arbetade med dem på 1980-talet påtalat hur fattigdomen ödelägger stora delar av miljön i tredje världen. Vi vet också att miljöförstöring i sig kan skapa sociala oroligheter.

    Är klimatfrågan så viktig som vi bedömmer det idag, då måste vi vara ödmjuka när vi löser den. Vi måste var öppna för den komplexiteten som finns i samhället, en komplexitet som är vida större än klimatet själv. Vi kan inte dogmatiskt säga att mitt synsätt skall dominera, utan måste hitta lösningar som är acceptabla för alla. Annars så går vi mot en klimatologisk och/eller social katastrof.

    P.S. Jag hoppas inte att du tog mitt första inlägg som ett personligt påhopp. Det var det absolut inte menat som. D.S.

    Svara
  7. Christer Ljungberg
    Christer Ljungberg says:

    Anders!

    Så långt är jag helt med. Det jag menar är att man inte kan säga att något är hållbart genom att strunta i miljön och säga att det är bra ekonomiskt, och ok socialt.

    Du har naturligtvis helt rätt i att miljöåtgärder inte får förstöra den sociala hållbarheten…

    Helhetsgrepp är ett slitet men viktigt ord i sammanhanget!

    Svara
  8. Anonymous
    Anonymous says:

    Det är utmärkt att vi använder denna gas men det vore roligt att nån gång få höra hur stor del av dagens bensin- och diesel-förbrukning den kan ersätta. Nu verkar många tro att vi kan ersätta oljan med biogas.

    De 120% utsläppsminskningar som anges för biogas från gödsel förutsätter att det är helt OK att släppa ut den i annat fall. Det borde det inte vara. Den som publicerar såna siffror gör det för att få publicitet.

    Idag används uran från skrotade kärnvapen i kärnkraftverk. I normala fall skulle vapnen ha använts för att bomba städer. Här kan man tillgodoräkna sig helt ofattbara utsläppsvinster…

    Svara
  9. Erik Sandblom
    Erik Sandblom says:

    Anders Bergquist, ”Flyget har under de senaste tjugo åren genomgått en enorm demokratisering och gjort det möjligt för människor med låga inkomster att resa och se världen.”

    Jag tror det är tvärtom. De som har råd flyger mer till sina villor på rivieran, timeshares på Kanarieöarna och på skidsemester. De som inte har råd med sånt stannar alltjämt hemma.

    The Sustainable Development Commission collated the figures on passengers using airports in the United Kingdom between 1987 and 2004(25). During this period, total passenger numbers more than doubled and the price of flights collapsed. The number of people in the lowest two socio-economic categories (D and E) who flew rose, but their proportion fell, from 10% of passengers in 1987 to 8% in 2004. By 2004, there were over five times as many passengers in classes A and B than in classes D and E.
    Monbiot: Flying Over the Cuckoo’s Nest

    Vill man verkligen hjälpa låginkomsttagare tycker jag man kan börja med att avskaffa parkeringsnormen. Den gör det billigare att köra bil men dyrare att bo.

    Tittar man på resande i familjeperspektiv kan man se att ensamstående föräldrar reser betydligt mer kollektivt än andra familjetyper. Mest kollektivt reser ensamstående mammor.

    Ecoprofile: Kvinnors resvanor mer hållbara än mäns

    Svara
  10. Anonymous
    Anonymous says:

    ”ett skolsystem där ”där alla är ”forskare”, och där undervisningens yttersta mål sägs vara ett kritiskt tänkande som trotsar auktoriteter, underblåser uppkomsten av nät-comunities där man intar ”kritiska” hållningar till diverse ”officiella sanningar”: om terrorattacker, om andra världskriget, om vaccinering, om miljön och så vidare.”

    Precis så. I min yrkesroll som lärare träffar jag dagligen på ungdomar som blandar ihop kritiskt tänkande med ”ifrågasättande”. Många ungdomar och därmed även många unga vuxna tror att det går bra att välja mellan vilka vetenskapliga teorier de vill ”tro på”. Atomteori verkar de flesta acceptera, liksom teorin om kontinentaldriften, men nästintill dagligen får man kämpa med att försvara evolutionsteori eller teorin om Big Bang. (Att förstå vetenskaplig teoribyggnad är inget man lyckas lära ut speciellt bra i den grundskola där man ända sedan lågstadiet verkar få lära sig att ”forskning” är när man slår lite i några uppslagsverk eller googlar…) Inte undra på att en massa konspirationsteorier om t.ex. månlandningen (eller de andra frågor som nämns här ovan) har lätt att få grogrund i de generationer som inte riktigt förstår värdet av Kunskap eller av den vetenskapliga metoden… Om man får lov att vara lite gammaldags och tycka att plugg och fakta är Bra…?

    (Nu ska dock snart istället ”entreprenörskap genomsyra svensk gymnasieskola och lära ungdomar att själva ta ansvar för sina studier” istället för den ”flumskola” sossarna tagit fram enligt Björklund. Själv bävar jag och tycker att det känns som ett val mellan pest och kolera. Speciellt med avseende på miljöfrågorna. Vart tog ambitionerna om en skola som genomsyras av Hållbar utveckling vägen?)

    /fredrik bergman – ecoprofile

    Svara

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *