Vägar, tillväxt och ekosystemtjänster

Idag kom den första gemensamma transportplanen från Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen. Det mesta var känt sen tidigare – inga stora nysatsningar på järnväg t ex. Positivt är dock en satsning på 1 miljard till cykelvägar.

I miljökonsekvensbeskrivningen kan man läsa:

”De namngivna objekten beräknas minska utsläppen med ca 0,014 miljoner ton netto, eller ca en tiondels procent år 2020. Personbilar och lätta lastbilar står för en ökning på ca 0,12 miljoner ton. Ökningen beror främst på att väginvesteringarna leder till nygenererat transportarbete samt högre hastigheter. Tunga lastbilar och sjöfart står för en minskning med knappt 0,10 miljoner ton. Minskningen beror på överflyttning av godstransporter till järnväg till följd av järnvägsinvesteringarna och att större fartyg genererar mindre utsläpp per transporterat ton.”

Planen ger ändå sammantaget en minskning av koldioxidutsläppen med 0,4 Mton, huvudsakligen från energieffektivisering av drift- och underhållsverksamheten. Det motsvarar en minskning på ca 3 procent mot 1990 års nivå (18,8 Mton) och 2 procent mot 2006 års nivå (20,8 Mton).

Vi fortsätter alltså att bygga infrastruktur som ökar utsläppen, och förlitar oss på teknik och ekonomiska styrmedel skall lösa problemet. Istället för att använda även satsningarna på infrastruktur för att gå i rätt riktning, istället för fel.

Men planen ger tillväxt:

”Det är vår gemensamma uppfattning att samarbetet mellan trafikverken har resulterat i en plan som, om den genomförs i sin helhet, kommer att utveckla transportsystemet på ett sätt som bedöms medverka till ökad tillväxt och nya och fler arbetstillfällen i alla delar av landet”, skriver Banverkets generaldirektör Minoo Akhtarzand, Sjöfartsverkets Jan-Olof Selén, Transportstyrelsens Staffan Widlert, och Vägverkets generaldirektör Lena Erixon.

I morgon presenterar forskare, bl a från Stockholm Recilience Center, en rapport, TEEB (The econimics of ecosystems and biodiversity) beställd av G8 länderna, som visar att ekonomin påverkas negativt av klimatförändringarna. Man har räknat in även de sk ekosystemtjänsterna (rent vatten, pollinering, fisk osv) och får då fram att BNP påverkas negativt med ca 6-7% per år.

Som att ta med ena handen och ge med den andra. När skall vi fatta att vi måste ändra i strukturella frågor, och inte bara köra på som vanligt och sen försöka fixa problemen med olika motmedel…

Share on Pinterest
There are no images.
Dela med dina vänner:










Submit
8 kommentarer
  1. John Larsson
    John Larsson says:

    Med lite tur kanske Sveriges stressade storstadsbor väljer att cykla till jobb och dagislämning på våra nya, fina cykelvägar. Det ger inte bara lägre utsläpp, det inverkar positivt på folkhälsan också.

    På några års sikt kanske konditionen har blivit så bra att allt fler väljer att cykelpendla inom Mälardalen, Storgöteborg och Öresundsområdet.

    Man måste ändå beundra regeringens starka tro på människans altruism.

    Svara
  2. Karolina
    Karolina says:

    Det är alltid lika sorgligt att höra att BNP värderas högre än rent vatten och frisk luft. Bara för att man inte kan sätta en prislapp på miljön ska den få stå tillbaka känns det som.

    Svara
  3. P. Envall
    P. Envall says:

    Jag brukar inte kommentera pengafördelningen i dessa planer. Men jag vill göra ett undantag. Jag reagerar på det som står om cykel i planen som du Christer lyfter fram som något positivt.

    Vid en hastig blick tycker jag att det ser det ut som om cykeltrafikinvesteringar skärs ner betydligt, kanske till och med mycket kraftigt?

    Så här står det bl. a. i kortversionen på sidan 12 ”Infrastrukturen för gång- och cykeltrafiken är normalt väl utvecklad i
    mindre städer genom det kommunala ansvaret.” Jag vet inte vilka data som ligger till grund för detta påstående. Men i en undersökning jag gjorde åt Leeds Universitet var iallafall många kommunala planerare i svenska kommuner missnöjda med infrastrukturens kvalitet, jag hittade ingen skillnad mellan stora och små kommuner. Visst, det är möjligt att en sådan skillnad finns men det behöver inte betyda att behovet av investeringar i mindre kommuner är litet. Vad nu en ‘liten’ kommun är, Sundbyberg?

    I en tidigare undersökning visade vad jag minns Vägverket att det finns ett investeringsbehov i cykelvägar om runt en miljard kr om året, endast inom Vägverkets ansvarsområde om jag minns rätt. Det är skillnad mot ”en miljard kronor i gång- och cykelåtgärder
    längs nationella vägar fram till 2021″, se kortversion sid 12. Särskilt då man aviserar att pengarna ska användas i samband med byggandet av mitträckesvägar (bra i sig) men som kräver nya gc-vägar för att kunna bibehålla bl. a. barns tillgänglighet på landsbygd och nära städer. Huvuddelen av pengarna i planen verkar alltså att gå till att behålla status quo, om det?

    Konstigt verkar det också vara att man pratar så mycket om lönsamhet utan att nämna att cykelvägar ofta är bland de allra mest samhällsekonomiska åtgärderna enligt flera studier. Jag har inte hittat något sådant resonemang i planen iallafall…

    Visst, nästan alla investeringar ska gå till annat än cykelvägar, det är riktigt. Men en större summa än 1 miljard till cykelinfrastruktur hade varit mer rimligt. Kanske mycket mycket mer om man får tro egna Vägverkets bedömningar och de samhällsekonomiska kalkylerna.

    Christer, har du en kommentar?

    Svara
  4. Christer Ljungberg
    Christer Ljungberg says:

    Måste erkänna att jag inte vet hur mcyekt Vägverket satsar på cykeltrafik ett normalår. Och hittar inga uppgifter om det nu heller. Kanske vet du, Pelle?

    Jo i ”Samlad bedömning – Effekter NAtionell Plan” talas det faktiskt om att cykel har en hög nettonuvärdeskvot – sid 46-47 – på 3,2.

    Låt oss ta reda på om 1 miljard är mycket eller lite…

    Svara
  5. P. Envall
    P. Envall says:

    Om lönsamheten för cykelinvesteringar ligger på i snitt 3,2 för den avsatta miljarden under planperioden så ligger teoretiskt nyttan för en andra investeringsmiljard sannolikt i storleksordningen 2,5-3,2 (avtagande marginalnytta). Jag har då ej tagit hänsyn till effektiviseringar i byggprocessen som sannolikt blir fallet när den totala investeringsvolymen ökar.

    Säg att det finns andra objekt i planen som har ett nyttovärde på 1,5 värda ca 1 miljard kr. Finns det sådana? Om de finns och man genomför dessa objekt istället för lönsamma cykelinvesteringar så har skattebetalarna förlorat minst 1 miljard kronor. Jag vill framhålla att mitt resonemang är helt hypotetiskt.

    Svara
  6. P. Envall
    P. Envall says:

    Vägverkets senaste årsredovisning anger att de investerade 143 miljoner i ”Gång- och cykelled, kollektivtrafikleder” (sidan 51). Det framgår ej av redovisningen hur stor del av pengarna som går till gc-vägar. Jag antar dock att det är huvuddelen, bla eftersom man satsat endast 3,5 miljoner på ”bussgator” enligt sidan 22.

    På sidan 22 anger Vägverket också att man har gett 52 miljoner kr i statsbidrag till 61km gång- och cykelvägar. Dessutom har man satsat 23 miljoner på övriga anläggningar där vissa gc-vägar också ingår.

    Totalt ser det alltså ut som Vägverket satsade betydligt mer på gång- och cykelvägar år 2008 än vad den nya planen föreslår (100 miljoner per år). Men eftersom Vägverkets redovisning är något ‘förvirrad’ så tror jag att myndigheten själv är den som bäst kan svara på din fråga Christer. Kan någon på Vägverket vänligen bringa klarhet i detta?

    Vägverkets årsredovisning: http://publikationswebbutik.vv.se/upload/4749/2009_10_arsredovisning_2008.pdf

    Svara
  7. Fredrik
    Fredrik says:

    Håller helt med! Men det händer trots allt stora intressanta saker inom detta område(hållbar utveckling). Frågan är bara när sverige ska fatta, men det blir inte lättare av att man har inträttat ett tillväxtverk och att reinfeldt är ordförande i den s k hållbarhetskommissionen där vattenfall och volvos resp vd sitter med…

    Rapporten nedan är ett mycket tungt inlägg i debatten från bl a stieglitz, stern amartya sen m fl.

    http://www.stiglitz-sen-fitoussi.fr/en/index.htm

    Svara

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *