Tylösand ligger inte i Grönköping

Just som tåget passerar Skövde får jag mail om att vi fått ett jobb att leda en grupp i en av alla dessa Klimatberedningar som växer upp som svampar ur jorden. Kul.

Jag är på väg från Halmstad till Stockholm för att i morgon prata på en konferens med klimattema igen. Hela Trivector har varit på Tylösand på kick-off två dagar. Vi har pratat varumärket Trivector, och David Carlson, som ledde diskussionerna menade att Trivector borde trycka mer på vår stora kompetens inom miljö och hållbarhet, och använda denna inte bara i Traffic utan även i de andra bolagen. Och så lär det blir framöver.

Några av oss fick en specialvisning av konsten på Tylösand. Det är ju Gessles samling av samtidskonst, med ett mycket stort inslag av foto. Många av samtidens bästa rock-fotografer, som Anton Corbijn, finns representerade. För en musikälskare som jag var det en höjdare att få titta på alla porträtt av Beatles, Stones, Hendrix, Marianne Faithful osv och dessutom få berättat om hur just bilden kommit till.

Men även andra favoriter som Christer Strömholm och Lars Tunbjörk finns på väggarna i Tylösand. Och förutom fotokonsten finns ju en hel del andra intressanta verk till exempel av Ernst Billgren – ett jättestort rävhuvud i mosaik – av Peter Dahl etc.

Konferensen i morgon heter ”Mer kollektivtrafik – annars når vi inte klimatmålen”. Tyvärr måste jag nog göra alla lite besvikna: kollektivtrafik är ett nödvändigt, men inte tillräckligt villkor för hållbarhet. Att enbart satsa på kollektivtrafik flyttar inte över tillräckligt många bilister. Det krävs andra styrmedel också, kanske fixar bränslepriserna en del – men det räcker förmodligen inte.

Och så mailar Mats Améen en underbar artikel från Grönköpings Veckoblad som ger nya perspektiv på klimatdiskussionen, se till exempel nedanstående citat:

”Även om så skulle vara att klimateffekten verkligen finns, måste densammas angelägenhetsgrad avvägas mot näringslivets behov – det är ju betydligt fler som får sin bärgning från industrin än från SMHI (Väderlekstjänsten), åpekade hr G.”

Och så har jag precis läst ut Guillous nya, ”Men inte om det gäller din dotter”. Jag, som läst alla de 12 tidigare böckerna om Hamilton (jo nummer 11 var den lilla specialaren ”Hamlon” och nr 12 ”Madame Terror”) gillade även denna. En smart ihopkommen historia, med inblickar i vad rika saudiska prinsar kan hitta på med sina oljemiljarder. Rekommenderas – och det känns sorgligt att Guillou i SJ:s tidning Kupé säger att det är den absolut sista Hamiltonboken.

Länk:

Grönköpings Veckoblad om klimatdiskussionen

Share on Pinterest
There are no images.
Dela med dina vänner:










Submit
0 kommentarer

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *