En liten notis om 267 dagar

År 1986 föddes vår dotter Caroline. Det känns i och för sig som ganska länge sen – men ändå inte. Det året var det sista året som vi människor inte levde över våra tillgångar. För varje år sedan dess har vi förbrukat mer än jorden kan producera av biologiska resurser. Det handlar om att skogar huggs ner snabbare än vad som nyplaneteras, att fiskarter överfiskas osv, dvs att vi använder resurser snabbare än de kan återbildas, och genererar mer restprodukter än vad jorden kan absorbera.

I år inföll ”overshoot day” i går den 23 september. Efter 267 dagar av året är årets resurser förbrukade. Detta faktum är roten till många av dagens hållbarhetsproblem: klimatförändringar, minskande biologisk mångfald, krympande skogar, kollapsat fiske och en hel delav de faktoer som gett ökande livsmedelspriser

Men det skiljer mellan olika delar av världen. Sammantaget för hela jorden skulle vi alltså behöva 1,4 jordklot. Om alla levde som amerikaner skulle vi behöva 5 jordklot, om alla levdes om vi svenskar skulle det behövas 3 jordklot och om alla levde som indierna skulle det bara behövas 0,5 jordklot.

Om inte ekonomerna varit så kortsiktiga hade de naturligtvis förstått att detta är Ebberöds bank. Man kan inte ta ut mer än räntan om man skall ha ett kapital kvar att leva på framöver. Visst var livet ganska OK år 1986?

Vi måste naturligtvis omedelbart sluta att prata om en tillväxt, som bara tär på naturens kapital, och istället börja prata om utveckling.

Och allt detta generar bara en liten notis i DN. Inte ett ord i Sydsvenskan eller Dagens Industri, som är de tre tidningar jag bläddrar varje dag.

Länkar:
DN om overshoot day
Global Footprint Network om overshoot day
New Economics Foundation om overshoot day

Share on Pinterest
There are no images.
Dela med dina vänner:










Submit
12 kommentarer
  1. Anonymous
    Anonymous says:

    Det verkar inte direkt finnas någon enighet bland politiker att försöka gå emot denna trend. I Härryda kommun utanför Göteborg gläds kommunalråden åt projektet Landvetter Park där hotell och golfbanor skall byggas mitt i ett unikt naturområde som bedöms ha högsta naturvärde. Minst 18 rödlistade arter lever i området. Vi klagar över att regnskog huggs ned samtidigt som en ytterst liten del av den svenska skogen lämnas orörd. Golfgästerna förväntas anlända med flyg till Landvetter flygplats. Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår att projektet står i strid med minst 6 av riksdagens miljömål, bl.a. ”Begränsad klimatpåverkan” och ”Levande sjöar och vattendrag”. Men kortsiktiga pengar vinner över långsiktig hållbarhet…
    /Emma Jonson

    Svara
  2. Daniel
    Daniel says:

    Hur menar du nu? På vilket sätt har du själv tänkt till kring denna artikel? DN skriver en artikel som baseras på ”miljöorganisationen Global Footprint Network”. Ingen kritik framförs, ingen analys, inget tänkande överhuvudtaget från DNs skarpa reporter Jan Malmborg. Malmborg skriver att ”om hela mänskligheten levde som den genomsnittlige USA-medborgaren skulle det krävas mer än fem jordklot, den svenska konsumtionsnivån motsvarar drygt tre jordklot…” Så USA, 30 gånger så stort som Sverige sett till antalet invånare skulle alltså enkomt ”konsumera” 50% mer än vad man gör i Sverige? Låter det som en rimlig relation? Är det USA eller Sverige som är ”bovarna” förutsatt att siffrorna skulle stämma? Är det ens en korrekt uträkning? Hur har de kommit fram till denna brillianta slutsats? baserat på vilket statistiskt säkerställt material då?

    ”Forskarna” bakom artikeln lär helt ha bortsett från all teknisk utveckling som någonsin skett för att komma fram till dessa siffror. Det är som att säga ”Om alla levde som på stenåldern så skulle antalet björnpälsar inte vara tillräckligt för alla”.

    Men du köper resonemanget rakt av och hänförs över att inte fler tidningar slår upp dessa oemotsägliga och vedertagna fakta på sina förstasidor? Personligen upphör jag aldrig att förvånas över DNs degenerering från morgontidning till aftonblaska….men alla är vi olika när det kommer till kritiskt tänkande.

    Svara
  3. Christer Ljungberg
    Christer Ljungberg says:

    Jag förstår inte din kritik.

    Det är klart om vill tolka alla larmrapporter om miljö som kvällstidningsjournalistik så kan man kanske komma till din slutsats om DN.

    Ekologiskt fotavtryck är ett vedertaget sätt att beräkna den land- och havsyta som en befolkning behöver för att producera de resurser man konsumerar, och för att absorbera de respprodukter man genererar under en given teknologi.

    Forskarna bakom Global Footprint Network är välkända inom området.

    Deras slutaster ligger helt i linje med annan forsknig om förbrukning etc.

    Siffrorna för en amerikan respektive svensk är naturligtvis medelvärde per person.

    Svara
  4. Daniel
    Daniel says:

    Min kritik grundar sig på att de subjektivt och politiskt vinklade organet Global Footprint network självklart kommer fram till denna slutsats, och att jorden ”levt över sina resurser” sedan 1986 då det är precis deras jobb att komma fram till denna åsikt. Själv sitter du på dina höga hästar och anser att ”Visst var livet ganska OK år 1986?” Ja, ställ den frågan till den genomsnittlige indiern eller kinesen 1986 Man kan inte ta ut mer än räntan om man skall ha ett kapital kvar att leva på framöver. Visst var livet ganska OK år 1986? Efter att du ställt dig den frågan kan du läsa världsbankens reviderade rapport kring fattigdomstalen mellan 1981-2005 i världen med namnet: “The developing world is poorer than we thought, but no less successful in the fight against poverty”

    Rapportens rubrik syftar till att man 1981 hade fler fattiga än tidigare beräknat samtidigt som fattigdomen mellan 1981-2005 de facto minskat i jmförelse med tidigare uppskattade siffror.

    Trots att världens befolkning har ökat med ca 2 miljarder människor under dessa år har antalet som lever på, eller under fattigdomsgränsen, minskat med 500 miljoner människor, från 1,9 miljarder till 1,4 miljarder.

    ”At this rate, the developing world as a whole is on track for attaining the first Millennium Development Goal of halving the 1990 poverty rate by 2015.”

    ”Man kan inte ta ut mer än räntan om man skall ha ett kapital kvar att leva på framöver.”

    Och det är i detta kritiken ligger. Istället för att skriva liknelsen med björnpälsar igen så tar vi det rakt upp och ner. Kärnpunkten i krtiken är att människan lyckligtvis haft teknisk utveckling att falla tillbaka på. Denna tekniska utveckling har medfört betydande förändringar när det kommer till bland annat den förbättrade vetevariant som Norman Borlaug fick Nobels fredspris för 1970. http://www.va.se/asikter/kronikor/2007/06/20/tank-om-alla-har-fel/index.xml

    Så det ”vedertagna sättet” ”att beräkna den land- och havsyta som en befolkning behöver för att producera de resurser man konsumerar, och för att absorbera de respprodukter man genererar under en given teknologi.” bör ses precis med den skepsism som övriga lobbyiströrelser förtjänar. Att skrika ”vargen kommer”, som miljörörelsen generellt fått göra obesvarat de senaste åren börjar idag få konsekvenser, genom att många människor, precis som du, resonerar med att ”det var ju inte så pjåkigt förr” och därefter lyckas driva igenom beslut som drabbar de som faktiskt Är fattiga och lider av bristen på just konsumtion. Etanol som drivbränsle är bara det senaste i raden av genidrag som miljörörelsen bidragit till, med stigande världsmarknadspriser på råvaror som följd. De fattiga är de som drabbas. Men det görs ju för miljön, och klimatet, så då är det väl helt okej att offra lite människor idag, eftersom ”forskarna” faktiskt har kommit fram till att detta är bästa lösningen. Dessa forskare, som inte kan förutse en väderprognos fem dagar framåt, kan med självklarhet peka på klimatutvecklingen hundra år framåt, och se att vi utnyttjar ”1.4 jordklot” med nuvarande konsumtionsnivå. Folk nickar, instämmer, and that is it.

    Svara
  5. Gubben
    Gubben says:

    Än sen då? Du har ju ändå inget att handla för… Skattefridagen inträffade redan den 29 juli, dvs alla dina därefter intjänade pengar går direkt till staten…

    Svara
  6. Anonymous
    Anonymous says:

    Till Daniel: Det låter som att du själv inte har tänkt så mycket… Det framgår tydligt från både bloggen och DNs artikel att amerikanare PER PERSON förbrukar mer än 50% än av svenskarna gör PER PERSON. Att USA är 30 gånger så stort som Sverig gör bara saken ännu värre. Men det är ju framförallt en rättvisefråga. Självklart vill fattiga länder höja sina medborgares levnadsstandard. Som sagt blir det en omöjlig ekvation om all världens befolkning skulle leva som amerikanare (eller svenskar). Så vad är mest rättvist: att de fattiga blir fattigare så att vi kan fortsätta konsumera, eller att vi rika börja leva på ett hållbart sätt??
    /Emma Jonson

    Svara
  7. Christer Ljungberg
    Christer Ljungberg says:

    Gud vad du rör ihop det. Det går inte ens att begripa vart du vill komma.

    Jag har väl aldrig sagt att det var bra i Indien 1986? Eller att vi inte skall ha teknisk utveckling. Problemet är när denna tekniska utveckling blir så effektiv att vi kan producera produkter så effektivt att vi gör slut på resurserna. Och eftersom ekonomerna är så kortsiktiga räknar man inte på detta sätt.

    Om inte vi i västvärlden överförbrukat resurser så hade ju utrymmet varit större för utvecklingsländerna att höja sitt välstånd.

    Och forskarna som du tycker är politiska för att de kommer fram till nåt som inte stämmer med din världsbild, har faktiskt bara använt oficiella statistiska källor för att räkna ut fotavtrycket.

    Svara
  8. Ulf B
    Ulf B says:

    På 1950-talet läste jag Georg Borgström. I bok efter bok varnade han för precis detsamma som bl.a. Global Footprint Network i dag varnar för, nämligen resursuttömning. Borgström återkom ideligen till detta att vi tär på ”kapitalet” (naturresurserna) när vi i själva verket måste leva på räntan (naturens avkastning). Men redan då insåg många av hans läsare att någonting i hans beräkningar och prognoser var i grunden fel, eftersom mänskligheten och världen inte gick under utan tvärtom blev allt rikare, både befolknings- och resursmässigt. Sedan den tiden har vi gång på gång bibringats liknande varningar. Så har vi exempelvis fått höra att det krävs både ett, två, tre, ja ända upp till sju ytterligare jordklot om ”all världens människor skall leva som vi”. En gång trodde jag själv på dessa fantasier, ända tills en vetenskapsman påtalade ett par fakta för mig. Dagens varningar kan nämligen appliceras på varje historisk tid! Varför utvandrade de tidigaste människorna från Afrika? Jo, resursuttömning! Eller rättare, man hade inte kunskaper eller förmåga att SKAPA de resurser som man behövde. Detta är vikigt: människan skapar själv sina resurser. Resurser är inte någonting en gång för alltid givet. Resurserna kan vara knappa eller rikliga beroende på vår förmåga att tillgodogöra oss dem. Träden i naturen är ingen resurs för oss förrän vi äger yxor att bearbeta dem med. Med ständigt växande kunskaper, vetenskap och teknik växer även människans resurser. Jordbruket är ett exempel. Det var verkligen längesedan vi utnyttjade enbart den avkastning som de naturliga sädesslagen genom insamling gav oss. I dag slår nya tekniker igenom där vi med precisa grepp skapar grödor som passar oss mycket bättre. Och detta är bara ett exempel. Mänsklighetens hela utveckling har handlat om samma sak, och det är ju också denna utveckling som på ett avgörande sätt skiljer oss från djuren. Just därför att vi är människor handlar vi som vi gör. Och var finns gränserna? Inte där Global Footprint Network ser dem. Vår planet är i princip ett klot av materia, oändligt för mänskliga behov. Energi finns i överflöd. Den biologiska världen kan anpassas för våra behov. Detta är ingenting nytt men våra möjligheter ökar allt snabbare. Kanske är det detta som skrämmer? Tittar vi sedan på enskildheterna i alarmisternas budskap så ser man att de inte stämmer. Hur ser det ut med avskogningen? Sanningen är att världens skogar växer så det knakar, detta p.g.a. den ökade koldioxidhalten.

    Svara
  9. Ulf B
    Ulf B says:

    Helt uppenbart har du missat poängen i det jag skrev. Om Borgström hade fel på 50-talet, då världens befolkning var hälften av dagens, då kan han ju inte ha rätt i dag.

    Sedan finns det en viktig motsägelse i det du skriver:
    ”Människan kan inte skapa naturresursbasen, som är den som alla resurser måste komma ifrån.” Och: ”Med billig energi har vi tänjt på resursbasen rejält.”

    Det är knappast meningsfullt att tala om gränser när det gäller naturen. Gränserna sätts av människan.

    Svara
  10. Christer Ljungberg
    Christer Ljungberg says:

    ”Träden i naturen är ingen resurs för oss förrän vi äger yxor att bearbeta dem med.” Just det, det är där ett av problemen ligger. Att vi inte räknar in naturkapitalet i balansräkningen.

    Människan kan inte skapa naturresursbasen, som är den som alla resurser måste komma ifrån.

    Det är stor skillnad på 50-talet och idag. Vi är t ex 6 miljarder istället för 3 miljarder.

    Malthus hade naturligtvis bara till hälften rätt. Ny teknik, och kanapphet, gör naturligtvis att vi hittar nya sätt att hushålla med resurserna, och nya sätt att tillfredställa våra behov. Med billig energi har vi tänjt på resursanvändandet rejält. Men det betyder ju inte att det inte finns nån gräns.

    Och i fjol vara avskogningen större än beskogningen…

    Svara

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *