Dags för ett RAIL Sweden?

Nu har jag strukit elva skjortor. Och min dotter, som är besök för att sitta hemma och tentaläsa, och behövde en paus, har varit och inhandlat Affärsvärlden.

Ulf Perbo, på BILSweden, har i en kommentar till mitt inlägg igår bett mig läsa i denna tidning:

”Läs Affärsvärlden nr 10, sid 26, där en internationell forskarstudie visar att det är extrema överskattningar av trafikvolymerna vid järnvägskalkyler och små överskattningar vid vägprojekt. Vidare att kostnadsöverdragen är störst vid järnvägprojekt. Något för järnvägslobbyisten Ljungberg att bita i.”

Nu visar det sig att forskarstudien är av en av mina goda vänner, och idoler, i forskarvärlden, dansken Bent Flyvbjerg. Bent är en av referenspersonerna i det stora forskningsprojekt om hållbara transporter, TransportaMistra, som Trivector leder. Han är också den forskare som tagit fram de råd om hur man inför trafikmiljöåtgärder som vi använde oss av i Lund i projektet LundaMaTs och som är anledningen till att man i Lund lyckats minska biltrafiken och öka tillväxten (vilket Bents dåvarande doktorand och forskarkollega Carsten Jahn Hansen visade i sin avhandling).

Jag har läst rapporten om megaprojekten som blir dyrare. Den kom för ca 3 år sen (sitter hemma och har den inte här). Och den säger ungefär det som Affärsvärlden visar. Frågan är om slutsatserna stämmer idag? Järnvägarna har som bekant fått en renässans under senare år. Och Bents undersökning bygger ju på lite äldre projekt. Det som den inte behandlar är hur kalkylmodellerna ser ut. Och de diskuteras ju starkt just nu

Och jag kan inte undanhålla er siffrorna för hur prognoserna ibland slår på andra hållet. Jag har fått dem av Mats Améen på Skånetrafiken. Det är SIKA:s siffror för hur trafiken i Sverige skulle utvecklas 1997-2010.

Som alla kan se har biltrafiken inte alls ökat som prognoserna, medan tåg och buss ökat betydligt mer. Vad detta betyder för de satsningar som gjort med dessa prognoser som grund kan var och en själv gissa.

Och järnvägslobbyist är jag inte. Men det skulle behövas fler för jämviktens skull. Kanske borde järnvägsindustrin starta ett RAILSweden? (Det fanns ett Rail Forum Sweden under några år, men det är nedlagt).

Men det viktigaste är att de olika trafikslagen skall värderas på samma typ av korrekta grunder. Oavsett om det är väg eller järnväg.

Share on Pinterest
There are no images.
Dela med dina vänner:










Submit
5 kommentarer
  1. Ulf Perbo
    Ulf Perbo says:

    Jag kan trösta med att järvägslobbyn har både fler organisationer och mer pengar än motsvarande på bilsidan. Besök t ex en partistämma. På de dyra monterplatserna som kan hyras finns en bilorganisation (vi) men flera järnvägsorganisationer. Inte så konstigt eftersom bidrag och subventioner är centralt för dem. Sjukvårdsföretag är normalt den största utställningsgruppen av samma skäl.

    Svara
  2. Erik Sandblom
    Erik Sandblom says:

    Ulf, bilarna subventioneras av alla som bor i Sverige. För att få bygglov måste man nämligen bygga minst en p-ruta per bostad, oavsett om byggherren vill eller inte. Detta enligt plan- och byggnadslagen och parkeringsnormerna.

    I praktiken har det dock visat sig ingen brukar gå utöver normen eftersom det innebär ökade kostnader och hindrar att marken används till något lönsammare.

    Färre p-platser i Malmö med nytt förslag

    Här behövs en avreglering. Avskaffa parkeringsnormerna helt enkelt.

    Svara
  3. Vilse på Värnhem/Anders
    Vilse på Värnhem/Anders says:

    I mitt 44-åriga liv har jag aldrig kört en ynka meter bil. Likafullt är jag varje år med och betalar hundratals miljoner i inraskrukturinvesteringar i min kommun, investeringar som oftast handlar om att öka tillgängligheten för biltrafiken.

    Svara
  4. Ulo Maasing
    Ulo Maasing says:

    Jag intervjuade Bent Flyvbjerg i TrafikForum 9/2007.
    Hans poäng är inte att man ska satsa mindre på en utbyggnad av spårtrafiken och mer på vägprojekt. Så kan nog bara Affärsvärlden och billobbyn tolka Flyvbjerg.
    Däremot anser Flyvbjerg att kalkylerna vid stora infrastrukturprojekt måste bli bättre, så att både kostnader och det framtida utnyttjandet bedöms riktigare från början. Det är något som man som skattebetalare har svårt att bli upprörd över.
    Flyvbjergs forskning visar att det finnassåväl medvetna, strategiska felbedömningar som får projekt att se bra ut på papperet och därmed lättare att sälja in.
    Men det finns också politiska och psykologiska förklaringar till att kalkyler och prognoser blir fel.
    Men av det följer alltså inte att man ska satsa mindre på investeringar i spårtrafik.
    Sen är det en annan sak att pengar till driften är den största huvudvärken för en mycket stor del av kollektivtrafiken. Men det är för våra politiker inte ett lika sexigt ämne som att bygga eller inviga spåranläggningar.

    Svara

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *