Tillväxtens gränser

Veckans nummer av Veckans Affärer innehåller en artikel med rubriken: Recessionsskräcken. I den finns en passus som är extra intressant.

”Kina behöver 24 miljoner nya jobb per år för att hålla jämna steg med befolkningsökningen och flytten in till storstäderna. Bästa sättet vi kan bidra till en starkare konjunktur, och stabilare börs, är att importera, konsumera och vräka i oss saker som vi inte behöver.

Läs sista meningen en gång till så har du en pusselbit till varför börsen störtdök. Vi har byggt en ekonomi som är beroende av överkonsumtion. Superkonjunkturen bygger på att allt fler säljer saker som hysteriska konsumenter inte behöver. Med andra ord: vi har överkonsumerat superkonjunkturen. ”

Intressant att även ekonomerna börja se att vårt sätt att konsumera inte är långsiktigt hållbart. Jag som just läst Romklubbens ”Tillväxtens gränser” från 1972 kan konstatera att professorerna vid MIT som skrev denna bok, och som blev ganska dissade för det, nu börjar få rätt, på flera plan. Det tog 35 år för för verkligheten att hinna ifatt. Frågan är hur lång tid det tar innan vi förstår?

Själv tror jag vi nu ser början på ett ganska tufft uppvaknande. Klimat- och miljökrisen kommer att förstärka och skynda på processen. Och de företag och organisationer som inte förstår läget kommer inte att landa så mjukt.

Länk: VA: Recessionsskräcken

Share on Pinterest
There are no images.
Dela med dina vänner:










Submit
0 kommentarer

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *