Etanol – en bit på vägen trots allt

Igår hade riksdagen en utfrågning om morgondagens biodrivmedel. Då presenterades bl a en rapport av två smarta forskare: Jonas Åkerman, KTH och Max Åhman, LTH. Rapporten heter:

”Förnybara drivmedels roll för att minska transportsektorns klimatpåverkan”

I slutsatskapitlet står det:

”Dagens produktion av biodiesel och etanol från vete/majs är inte långsiktigt hållbar, varken ekonomiskt eller miljömässigt. Etanol från sockerrör har däremot en potential att även i framtiden spela en viss roll i den globala energiförsörjningen, eftersom den är förhållandevis yteffektiv. En förutsättning är att den produceras utan negativa konsekvenser för värdefulla ekosystem, inte minst regnskogsområden. Dagens biodrivmedel kan dock, även om de inte
alla är effektiva, bidra positivt till omställningen på medellång sikt genom att man bygger aktörsnätverk, marknader och erfarenheter för utvecklingen av andra generationens drivmedel.

Andra generationens drivmedel utgår i Sverige från vedråvara och har potentiellt mycket låga livscykelutsläpp av växthusgaser och högre yteffektivitet än dagens biodrivmedel. Processtekniker som kan användas är i första hand förgasning av biomassa och enzymatisk hydrolys för framställning av etanol. Bäst verkningsgrad vid förgasning av biomassa får man vid produktion av väte och metan tätt följt av metanol och DME. Syntetisk diesel/flygfotogen
ger något sämre verkningsgrad. Väte innebär betydande teknisk-ekonomiska problem vid distribution och lagring. Metan är lättare att hantera men medför merkostnader jämfört med flytande drivmedel.

Om förgasningstekniken blir etablerad så kan metanol och DME (möjligen också biometan) utgöra energieffektiva, yteffektiva och praktiskt hanterbara alternativ. Energiverkningsgrad från vedråvara till bränsle i tanken kan i dessa fall komma att uppgå till mellan 50 och 60 %. Om ett genombrott nås för enzymatisk hydrolys av vedråvara till etanol så kan man nå en verkningsgrad omkring 45 %.”

Just så. Så dagens etanolbilar kan få betydelse så tillvida att de påverkar industrin i riktning mot mer miljöananpassade bränslen och fordon. Det är inte den slutliga lösningen, men pekar i rätt riktning.

Nu har jag kompenserat för morgondagens flygresa: 3 pers Malmö-Salzburg 60 kr. Utsläppet enligt ClimateCare är 630 kg för 3 personer. Stämmer hyggligt med mina beräkningar igår om man räknar med att flyget skall multipliceras med 2 för att ge växthuseffekten av utsläpp på hög höjd.

Vi får se om det blir nåt bloggande från Saalbach.

Länk:
Sydsvenskan om utfrågningen

Share on Pinterest
There are no images.
Dela med dina vänner:










Submit
9 kommentarer
  1. Alfaman
    Alfaman says:

    Det är verkligen bra att det kommer fram en mer sansad syn på biobränslen och förhoppningsvis sprids det synsättet även utanför Sveriges gränser. Tänkte närmast på USA och deras planer när det gäller övergången från fossilt till förnybart. I USA verkar det mer som fokus ligger mer på ekonomi än miljö och i Sverige tvärtom, när det egentligen är en kombination av både miljö och ekonomi.
    Sen tror jag också att biobränslets användning kan komma permanentas inom vissa områden som inte är tätbefolkade. För Sverige del så är det ett intressant alternativ för landsbyggd och inland. Och för mig personligen som har bilar som en hobby och till viss del födkrok så är det ett bättre alternativ/komplement istället för bensin.

    Svara
  2. Anonymous
    Anonymous says:

    Om det verkligen gick att klimatkompensera till dessa låga kostnader så skulle en västeurope kunna klimatkompensera för hela sin livsstil för nån tusenlapp om året. Då vore klimatproblemet en ganska obetydlig fråga.

    Svara
  3. Natrix
    Natrix says:

    Jag anser att dagens etanolbilar påverkar industrin mot etanol och inget annat. Etanol är enligt Å&Å inte hållbart på något vis. Var vänlig och förklara hur du kommer till slutsatsen att etanolsatsningar styr mot mer miljöanpassade bränslen.
    Å&Å framhåller förgasning av biomassa och enzymatisk hydrolys för framställning av etanol. Sveriges mest avancerade anläggning för förgasning av biomassa (Värnamo) har nyligen lagt i malpåse. Det finns ingen teknink utvecklad för enzymatisk hydolys av ved. Hur kan du sätta tilltro till de teknikerna?

    Svara
  4. Christer Ljungberg
    Christer Ljungberg says:

    1) De som köper etanolbilar visar för bilindustrin att vi vill ha mer miljöbilar.

    2) Visst skriver Å&Å att sockerörsetanolen kan vara OK på medellång sikt….

    3)Kan inte Värnamofallet, men tycker att det finns många andra spännande projekt inom området som verkar lysande.

    Jag har skrivit det tidigare – atnaol är inte den enda, och inte den slutliga lösningen.

    Svara
  5. Anonymous
    Anonymous says:

    Det avgörande med utsläppsrätter är väl inte prisnivån utan vilka konkreta klimatförbättrande åtgärder som de leder till. Tills såna redovisas på ett övertygande sätt kommer jag för min del att betrakta dom som en modern variant av avlatsbrev.

    Svara
  6. Christer Ljungberg
    Christer Ljungberg says:

    Jag kommer att skriva ett längre blogginlägg om utsläppsrätter nästa vecka. Men kort, om man köper CDM-rätter ur de europeiska systemet, och dessutom Gold Standard, som granskas av NGO:s så tycker jag att man kan köpa dem. Om….man gjort sin läxa och först ¨jobbat med att minska sina utsläpp…

    Svara

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *