Det måste vara lätt att göra rätt

De allra flesta människor handlar rationellt, utifrån sin kunskap, erfarenhet och livssituation. Att skuldbelägga icke hållbara handlingsmönster är därför inget smart sätt att åstadkomma förändring.

När man tar bilen till det externa köpcentrat gör man det eftersom där finns ett stort utbud, öppettiderna är generösa, vägarna dit är breda och snabba, parkeringen är gratis och bensinen är billig.

När man med automatik väljer flyget före tåget, även för resor under 50-60 mil, gör man det för att det går fort, man upplever att man är effektiv och får mer tid tillsammans med familjen. Och dessutom känner man sig lite viktig eftersom flyget, trots lågprissatsningar, lyckas upprätthålla en image av lyx och flärd. När man skall åka tåg tvingas man ibland vänta på urinstinkande, blåsiga perronger.

Men i handelsexemplet så missar man en del i sin kalkyl: genom att göra sina inköp i det externa centrat minskar sannolikheten att affären nära bostadsområdet överlever, man medverkar till att vägnätet måste byggas ut ytterligare, vilket ger ytterligare utglesning av bebyggelsen, och man åstadkommer ökade utsläpp av alla de ca 10.000 olika ämnen som bilavgaserna innehåller.

I tåg-flyg-exemplet missar man att tågresan ger möjlighet till arbete och vila som ofta väl kompenserar den extra tid det tar. När jag reser nattåg till Stockholm missar jag ingen tid – utan sparar, och när jag reser dagtåg, som just nu, tar det kanske 1 timme längre dörr till dörr, men jag hinner jobba med saker som gör att jag kan vara ledig när jag kommer hem. Och dessutom bidrar jag inte tilll utsläppen av växthusgaser mer än 3 gram.

Att underlätta så att de hållbara alternativen blir rationellla för fler kräver åtgärder som internalisering av externa kostnader. Om flyget betalade sina miljökostnader skulle fler välja tågen, om köpcentra fick betala de kostnader som samhället får (vägbyggen, utglesning, minskad service, utsläpp) skulle det bli mer lönsamt att handla närmare hemmet.

Men det finns också exempel där det mycket enkelt skulle gå att göra det hållbara mer rationellt. I nya numret av utmärkta tidningen Fokus finns en artikel om lågenergilampor. Om världen bytte ut alla glödlampor mot lågenergilampor skulle man spara in 270 kolkraftverk, har amerikanska Earth Policy Institute räknat ut. Det är mer än hela Tysklands energiförbrukning.

Allt fler länder förbjuder glödlampor. Australien från 2010, Kanada från 2012 men också Kalifornien och Venezuela är på gång. Men i Sverige är bara 10% av markanden lågenergilampor, medan den i t ex Danmark är 23%.

Livslängden är minst 10ggr längre och dessutom är energiförbrukningen en fjärdedel. Och även med ett livscykelperspektiv, som också innefattar kvicksilvret i lampan, bör vi byta. Men varför gå det så sakta då? Jo svaret heter EU-tullar, och lobbisterna från Siemens och Osram firar nog just nu med champagne eftersom EU tagit det pinsamma beslutet tullen på 66% skall vara kvar ännu ett år. Utan tullen skulle en lampa kosta 40 kr istället för dagens 100-150 kr. Och då skulle det bli betydligt mer rationellt att välja denna typ av lampa.

På liknande sätt är det med våra svenska bilar. I det nya gröna numret av Veckans Affärer gör Pontus Schultz en utmärkt intervju med Reinfeldt. I den säger Reinfeldt:

”Tänk om vi skulle har hårdare utsläppskrav på bilar till exempel. Då skulle en effekt kunna bli att det bara möjliggör produktion av små personbilar. Då överlåter man den nischen till andra företag. Vi riskerar i vår iver att framstå som att vi går före att pressa ut svenska producenter.”

Det är mej veterligt första gången som en politiker så tydligt säger det som så tydligt syns: De svenska biltillverkarna hålls under armarna av de svenska politikerna – oavsett färg. Tittar man på olika bestämmelser för miljöbilar, förmånsvärden etc är de helt anpassade för att Volvo och Saab skull kunna fortsätta att tillverka sina bensinslukande bilar.

Volvo och Saab är ju tyvärr sämst i klassen när det gäller förbrukning, vilket Anders Wijkman påpekade häromdagen i DN. (Direkt pinsamt blir det när Saabs VD Jan Åke Jonsson – visste ni att han fanns? – pratar för sin sjuka mor och i en replik säger att svensk bilindustri är ledande inom miljöteknik).

Istället riskerar svensk bilindustri nu att bli rejält omåkta av övriga biltillverkare. Hårdare krav skulle kunnat ha gett företagen ett incitament att ta fram de bilmotorer som världen behöver, och efterfrågar. Den så kallade Porter-effekten, uppkallad efter USA-professorn Michael Porter, är allt mer accepterad som sann, och den visar att tydliga krav från samhället är lönsamma för företagen. De som inte är med på banan slås ut och de övriga gör strålande affärer.

Men svenska politiker tror att de gör Volvo och Saab en tjänst genom att skapa regler som gynnar de gammeldags omoderna bränsleslukande motorerna. Och bilköparna får inte hjälp att vara hållbara i sina ”rationella” beslut.

(Tänk vad tiden går när man har trevligt. Det tog mig nästan 2 timmar att skriva detta blogginlägg – vilken tur att jag åker tåg).

Länkar:

Reinfeldt i Veckans affärer
Energimyndigheten om lågenergilampor
Wijkmans debattartikel i DN
Jonssons replik i DN

Share on Pinterest
There are no images.
Dela med dina vänner:










Submit
0 kommentarer

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *