Gratis kollektivtrafik ger färre cyklister

I Helsingfors har politikerna föreslagit gratis kollektivtrafik för att minska utsläppen från trafiken. Tanken är att bilister skulle överge bilen och börja åka kollektivt om det var gratis.

Bra idé, synd bara att den inte fungerar. Nolltaxa lockar mycket få bilister att börja åka kollektivt. Det är inte priset på kollektivtrafiken som gör att bilisterna kör bil. Det är faktorer som att själv välja avgångstid, att inte vara beroende av en viss turtäthet, att slippa trängas med andra etc.

Gratis kollektivtrafik i städer gör att personer som redan åker kollektivtrafik reser mer, vilket ju kan vara trevligt för dem. Men nolltaxan gör också att personer som tidigare gick och cyklade nu hoppar på bussen istället, och då är det inte mycket vunnet med det hela.

Detta är kända fakta sedan årtionden tillbaka, och behöver egentligen inte utredas vidare. Och Matti Lahdenranta, vd för Helsingfors stads trafikverk, har förstått detta och tycker inte det är en bra idé.

Utred trängselavgifter istället så finns det chans att biltrafiken faktiskt minskar.

PS. Tittade just på House medan jag strök 8 skjortor. En patient med sedvanligt svårdiagnosticerade symptom yrade och fnittrade. Han misstänktes bl a ha utsatts för kolmonoxid. Då har manusförfattaren David Shore gett Gregory House den vitsiga kommentaren: ”Det beror kanske på att vi inte skrivit på Kyotoavtalet!” Fortfarande behövs alltså upplysning och information…DS

Länk:
DN om Helsingforsförslaget

Share on Pinterest
There are no images.
Dela med dina vänner:










Submit
16 kommentarer
  1. Anonymous
    Anonymous says:

    Hej Christer,

    Varför drar du inte resonemanget kring gratis kollektivtrafik ett snäpp till och inkluderar även andra trafikslag i gratisresonemanget? Skulle det vara lika stor påverkan om både kollektivtrafik OCH cyklism (det senare i en eller annan form, kommunal cykelutlåning el dyl) var gratis?

    Svara
  2. Mattias
    Mattias says:

    ”Det är faktorer som att själv välja avgångstid, att inte vara beroende av en viss turtäthet, att slippa trängas med andra etc.”

    Men dessa faktorer måste ju ställas mot den ekonomiska biten. Klart att om kostnaderna för kollektivtrafik ligger i samma storleksordning som bilkostnaderna så väljer de flesta, som har möjlighet, bilen av bekvämlighetsskäl. Om man helt plötsligt kan spara 2000kr (2,5mil till jobbet) per månad så kanske man kan acceptera den mindre flexibiliteten. Satsar man samtidigt på kollektiva färdmedel och ökar turtätheten+utrymmet så får dessa faktorer också mindre negativ påverkan, ännu fler resenärer väljer kollektivt före bilen. Eller finns det undersökningar som säger att de som tar bilen istället för kollektivtrafiken absolut aldrig kan tänka sig ställa bilen, oavsett ekonomisk vinning?

    Det anonym sa här ovan var också mycket intressant. Ett cykelutlåningssystem där man kunde cykla utan att oroa sig för stöld, skulle det påverka något?

    Svara
  3. Christer Ljungberg
    Christer Ljungberg says:

    INgen är naturligtvis helt okänslig för ekonomiska realtiteter. Problemet är att väldigt få räknar bilkostnaden till den verkliga kostnaden (kanske 30-50 kr per mil) utan ser bar på bensinkostnaden.

    Detta visas tydligt av att bilpoolsmedlemmar, som ju betalar hela (eller mycket större del) av den totala kostanden som rörlig, använder bilen mindre.

    Svara
  4. Oskar
    Oskar says:

    Jag tror att taxornas påverkan på kollektivtrafikens marknadsandel är underskattad. Åtminstone på kortare sträckor (
    Kollektivtrafik ska absolut inte vara gratis men det måste vara (betydligt) billigare än kostnaden för bensinpriset på en sträcka. Vi kan säga hur mycket som helst om att den verkliga kostnaden för bilresa är mycket högre, i slutändan är det ändå bilisternas upplevda kostnad man måste konkurrera med. Och vad är egentligen kostnaden att subventionera biljettpriset något mer än idag jämfört med kostnaden för de problem som kan kopplas till klimathotet?

    Svara
  5. Christer Ljungberg
    Christer Ljungberg says:

    För regionala resor är det precis som du skriver.

    Och vad jag minns så brukar man säga att kollektivresorna ur samhällsekonomiskt perspektiv bör subventioneras med minst 50%. Men kanske bör detta omprövas om miljökostnaden värderas högre?

    Svara
  6. Erik Sandblom
    Erik Sandblom says:

    Håkan Andréasson har i boken Resenärer i bilsamhället visat hur irrationella och okunniga många människor är i sitt färdmedelsval.

    Boken berör inte cyklar men jag tror att stöldrisken är mycket mindre än dom flesta tror. En bra ny cykel kostar 5000kr. Med godkänt lås så får man en ny cykel på försäkringen, och under tiden kan man åka taxi och kollektivt. Om varje cykelstöld kostar totalt 2000-4000 kronor för den som drabbas så går man plus även om cykeln stjäls en gång om året. Det blir mycket billigare än att ta bilen eller åka kollektivt. Därmed inte sagt att cykelstölder inte är en faktor, bara att den överdrivs.

    När det gäller subventioner, kom ihåg att till och med eldriven spårtrafik sliter på miljön och bullrar. Vill vi verkligen göra det till en tävling, vilken trafik får mest subventioner? Nej, inför trängselskatt framför att ha tokbillig kollektivtrafik.

    Svara
  7. Bengt Gustafsson
    Bengt Gustafsson says:

    I lilla Åtvidaberg där man med lätthet cyklar vart man än vill så införde man gratisbussar. Efter ett par år fick man dra in dem på grund av bråk mellan pensionärer som inte fick sittplats. Bussarna utvecklade sig till rullande värmestugor och samlingsrum, som till slut blev *för* populära. Om de utförde något egentligt transportarbete var mer tveksamt.

    Christer skriver också ”Det är faktorer som att själv välja avgångstid, att inte vara beroende av en viss turtäthet, att slippa trängas med andra etc.” men drar inte några konsekvenser av det när det gäller vilket trafiksystem man borde satsa på… Jag har blivit ombedd att inte skriva om det här, så titta in på beamways.blogspot.com i stället om ni vill veta.

    Svara
  8. C20
    C20 says:

    En faktor till att många väljer bil är helt enkelt långsamheten med kollektivtrafik

    Det beror på 2 faktorer – dels dålig planering (tvärförbindelser, tidspassning vid byten, långa linjer med många stopp etc.) och på förare som ”fis-kör”.

    Ett exempel på taskiga tvärförbindelser är Tex om man ska åka Kungsängen-Sollentuna

    Jag åker en hel del pendeltåg och brukar mäta med GPS och ”äcklas”
    över förarnas körstil (annars gillar jag tåg). X60 klarar 0-100 km/h på under 30 sekunder – men ofta tar det över 1 minut (även fast det är sommar och torrt, inte lövhalka t ex).
    Inbromsningarna är oftast lika långsamma och dessutom ”fel-timade” (dom får krypköra sista biten – stannar fel etc.).
    Dom slösar ofta tid med att ”fisa” med pådraget i starten och släppa bromsarna långsamt på slutet.

    Jag tror även om man skulle senarelägga tidtabellen ett par minuter skulle dom bara köra ännu värre, man ser redan nu att dom t ex ligger och ”fis-kör” i 100-110 km/h på 120-sträcka (och accelererar och bromsar ännu värre) när det är lite folk och dom har gott om tid
    och blir iallafall 1-2 min försenade (får dom sedan t ex vänta på ett annat tåg blir dom lätt 3-5 min försenade och gör naturligvis inga försök att köra in det).

    Bussarnas hastighet ska man inte snacka om och att hastighetsmätarna i bussarna normalt visar ca 3-5% för mycket gör ju inte saken bättre.

    Priset för att åka kollektivt kan verkligen inte jämföras med att åka bil p g a att standarden är så oerhört mycket sämre. När jag får råd med körkort kommer jag aldrig mer att betala en biljett – dom ggr jag åker kollektivt (vilket man ju ändå kommer göra ibland) plankar jag (vilket jag ändå gör en hel del). Vore det gratis kunde man ju iallfall leva med standardsänkningen – det är ju miljövänligt om inte annat.

    Svara
  9. C20
    C20 says:

    Hur fan kan man jämföra att planka med bilstöld – dels det ekonomiska värdet och sedan vem som drabbas. Jag kommer ha möjlighet att låna bil även om jag inte har råd att äga en själv.

    Det satsas över 500 miljoner per år på biljettsystem, ”gulvästar”, spärrar etc.
    Om kollektitrafiken kostar 8 miljarder (vilket jag sett nån stans) så står biljetterna för ca 4 vilket betyder att över 12,5%
    (t ex mer än 78 kr av ett månadskort)
    bara går i princip rakt ner i papperskorgen.

    Nu ska priset höjas till 690 – vilket enl dom själva beräknas ge 200 milj/år
    samtidigt som det satsas på ett till biljettsystem (det där med ”smartcards” eller vad dom kallar det)
    som hittils kostat över 300 miljoner och moderaterna dillar om att höjningen ska gå till bättre trafik – vilket SKITSNACK!

    Skulle dom bara köra bättre, fler direktlinjer läggas, linjeläggningen förbättras (inga stora befolkade områden borde ligga mer än 500 m från en station eller hållplats) samt att tidspassningen vid byten förbättras skulle många åka kollektivt istället.

    Det är inte så att jag hatar kolletivtrafik (jag gillar tåg och bussar), men den trafik vi har har endel förbättringar att önska

    Förut en gång fick jag åka med en av mycket få busschaufförer som körde i ”skönt tempo” från Bro till Kungsängen – det gick 75-85 km/h nästan hela vägen (vilket är rätt ok med buss på den vägen). Vid Sylta gick det 86 km/h på 50-sträcka som bäst, hehe. Han låg före tidtabellen med över 5 min när han kom till Kungsängen (detta på en sträcka på bara en dryg mil som tar 21 min enl tabellen).
    Dom dåliga förarna brukar bli 1-3 min försenade istället (för det mesta kommer dom inte upp i 70 km/h en enda gång på hela den linjen).

    Bussarna kan för det mesta förkorta restiden med 20-30% genom att köra bättre (+ härlig resa)

    Några bra pendeltågsförare finns också (väldigt få) – en gång t ex gick 0-100 på 27 sekunder nästan från varje station och perfekt timade jämna inbromsningar på sådär 1,2 m/s² helt utan ”släppning på slutet” (inga problem att hålla tiden där) han körde t o m in ett par minuters försening efter 3-4 stationer. Oftast är dock farten bra på pendeltågen, t ex mellan Bro och Kungsängen och Bro har jag varit uppe i 168 km/h när jag åkt, men accelerationerna och inbromsningarna är hemska.

    På Alstoms hemsida (tilverkaren av X60) står det att SL ville ha ett tåg med bra acceleration – man kan ju undra varför.

    Det finns dom som kör härligt, grejen är att det är 1-2 ggr om året man får åka med en sån – på dom turerna kanske det kunde vara värt att betala en slant också.

    Svara
  10. Christer Ljungberg
    Christer Ljungberg says:

    Vem skall bestämmma hur mycket man får stjäla? 30 kr, 300 kr, 3000 kr el 30.000kr.

    När du plankar drabbas alla de som betala skatt i Stockholm.

    Att tåg och bussar inte kör så fort som du vill beror förmodligen på kapacitetsproblem på spår och vägar.

    Att köra för fort är också att stjäla – av andras säkerhet.

    Svara
  11. C20
    C20 says:

    När SL slänger bort pengar på nya biljettsystem, drabbas alla som betalar i Stockholm inkl alla skattebetalare

    Varför i satan höjer man priset med 70 kr för att för att få in 200 milj extra, när man sedan slänger bort 300 kilj extra på ett pissigt biljettsystem istället för att förbättra trafiken. 550 miljoner per år slängs bort på spärrar, kontrollanter, ”guljackor” och liknande, samtidigt som plankiningen enl dom själva (vilket är en överdriven siffra) kostar 200 miljoner. Är man en ”tjuv” för man inte vill finansiera detta, utan vill ha bättre trafik istället?

    Dessutom är det ett faktum att många inte har råd att åka kollektivt. Dom med lite pengar har inte råd med bil och måste därmed åka kollektivt – det är verkligen att försämra för dom som redan har det taskigt.

    Vad det gäller Vägverket och hastighetsbegränsningar i det här landet kan man skriva endel men det här är väl inte rätt forum för detta. Ett tips är att kolla på Tyskland där man har fri fart – det är inte så många fler som dör på deras motorvägar än våra – ser man dessutom till trafikmängden är deras vägar säkrare än våra, trots våra patetiskt låga gränser (som är lägst i hela Europa, bara Norge är värre). Jag åkte 188 km/h i en Vovlo V70 (också mätt med GPS med +/- 0,3 km/h precision) med en kompis på E18 utanför Bålsta i Söndags – det var kul!

    Svara
  12. C20
    C20 says:

    En sak till – kapacitetsbrist �r bara ett problem n�r bussar fastnar i k�er i rusning (h�nder inte s� ofta) – oftast �r bussarna effektiva proppar ist�llet, t ex genom att ligga i 63-67 km/h p� en 70-v�g p� en v�g d�r alla k�r 80-90 (som t ex Rotebroleden). Bussarna k�r allt som oftast betydligt l�ngsammare �n �vrig trafik.

    Vad det g�ller t�gen s� l�ggs t�gv�gen s� det �r fritt f�r t�get att k�ra enl tidtabell om dom inte m�ste v�nta in ett annat t�g eller f�r f�rsenade t�g framf�r (h�nder ibland, men inte s� ofta).

    Pendelt�gen har en ganska bra tidtabell (och restiderna �r t o m sv�ra att komma ner i med bil p� vissa str�ckor) men problemet �r att dom h�ller den d�ligt, delvis p g a f�rarna. F�rseningarna st�ller snarare till problem i sig och sinkar t�gen bakom.

    Svara
  13. C20
    C20 says:

    Skulle kanske skriva om tidigare då det ”pissade till sig” så alla åäö försvann

    kapacitetsbrist är bara ett problem när bussar fastnar i köer i rusning (händer inte så ofta) – oftast är bussarna effektiva proppar istället, t ex genom att ligga i 63-67 km/h på en 70-väg en väg där alla kör 80-90 (som t ex Rotebroleden). Bussarna kör allt som oftast betydligt långsammare än övrig trafik.

    Vad det gäller tågen så läggs tågvägen så det är fritt för tåget att köra enl tidtabell om dom inte måste vänta in ett annat tåg eller för försenade tåg framför (händer ibland, men inte så ofta).

    Pendeltågen har en ganska bra tidtabell (och restiderna är t o m svåra att komma ner i med bil på vissa sträckor) men problemet är att dom heller den dåligt, delvis p g a förarna. Förseningarna ställer snarare till problem i sig och sinkar tågen bakom.

    Svara

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *