Göran gillar spårtaxi

Jag gillar tekniska prylar och teknisk utveckling. Min bärbara dator som jag skriver detta på, min iPod och min Nikon digitalkamera. Jag gillar smarta tekniska system och innovationer som Internet, Bluetooth, wifi, skype, bloggar, widgets, det åtta-facks-sopsorteringsystem som finns i Lund, Toyota Prius osv. Ingen brukar kalla mig teknikfientlig eller utvecklingsfientlig.

Men mitt i detta tekniknörderi har jag en sund skepsis till alla nya system. Dessutom är jag helhetsmänniska och tycker att alla nya system bör värderas för hur de fungerar i den helhet som en stad, ett samhälle eller vår värld utgör. Detta sagt som en ytterligare förklaring min syn på spårtaxi.

Jag tror inte att spårtaxi är lösningen med stort L. Den kan säkert spela en roll i vissa bestämda sammanhang och miljöer. Och jag tycker att man skall fortsätta att forska och utveckla inom området. Men spårtaxi löser inte ensam problemet med att skapa ett hållbart transportsystem.

Spårtaxilobbyn oroar sig tydligen över att jag inte ensidigt stämmer in i hyllningskören. I förrgår fick jag ett mail från en företrädare, och idag har Göran Tegnér lämnat en lång kommentar till mitt blogginlägg den 18 januari.

Göran Tegnér är inte vem som helst. Han är grundaren av Transek, som nu tyvärr inte finns mer utan är en del av multisen WSP. Han är en av Sveriges bästa trafikmodellerare. Och han gillar spårtaxi.

Eftersom få läser gamla blogginlägg och kommentarer till dem så återger jag kommentaren här, med mina svar inlagda.

”Utan att tillhöra någon speciell lobby, vill jag som oberoende samhällsmedborgare och trafikkonsult framföra följande genmäle:Trendiga bloggar måste kanske hellre vara raljanta än grundade på fakta…Christer Ljungberg, du fortsätter med dina anti-religösa sarkasmer mot spårbilar som varande ”religiös sekterism” i stället för morgondagens trafiksystem som strax redan blir tillgängligt. Ljungberg klagar över att han måste ägna för mycket kraft åt spårbilarna – snacka om energiåtgång! Jag börjar nästan tycka synd om dig, Christer…

Låt mig nu övergå till att bemöta Dina ovederhäftiga invändningar.

1) Din huvudinvändning tycks vara att spårbilar skulle vara svåra att passa in i befintlig miljö. Som om dagens bilar, lastbilar och dieselbussar, för att inte tala om vissa spårvagnar – tunga om pansarvagnar – vore ett mera under av skönhet och smidighet i stadsbilden. Men alla bostads- och arbetsområden, för att inte tala om alla infartsleder, järnvägsstationer, universitets- och sjukhusområden, och alla externa stormarknader, vilka underbart lämpliga områden att trafik-försörja med energisnåla, miljövänliga, tysta och användarvänliga spårbilsslingor. Jag tycker bara att det blir trist och fantasilöst med dina konservativa och subjektiva fördömanden.”

Den stora skillnaden mellan stora lastbilar och bussar är att de inte finns kvar hela tiden, vilket infrastrukturen för spårtaxin gör. Själva kabinen utgör naturligtvis inte problemet. Och det förstår nog Göran också om han tänker efter. I en av rapporterna som Göran varit med att skriva finns en bild hur det skulle se ut på Götgatan i Stockholm, och ser inte särskilt realistiskt ut.

Och visst kan kanske spårtaxi blir intressant t ex i ett Campusområde, med den typ av utspridda resbehov som finns där.

”2) Tillgängligheten. Det märks att det var länge sedan du läste någon seriös rapport om spårbilarnas egenskaper. I alla datorsimuleringar som jag har läst handlar det om att ca 1/3 av de spårbilar som behöver vara i drift används för tomkörningar, inte 2/3, som du hävdar. Under låg-trafik står de flesta vagnarna i depå. Allt detta är optimalt för att erbjuda ca 1 minuts väntetid (inte ½ minut som du skriver) för ca 97 % – 98 % av resenärerna. Vilken annan typ av kollektivtrafik erbjuder en sådan kort väntetid? Du gör städningen till ett oöverstigligt hinder. Men om man kan rationalisera bort bussförarna, som i 50 % av fallet i Sverige kör omkring med mindre än 10 personer per busstur, vilket ger högre miljöutsläpp än katalysatorbilen, ja då finns det säkert resurser över även till städningen av spårbilarna. Nytt jobb: spårbilsstädare!”

Göran har säkert rätt här, han kan mycket mer om modellering än jag. Och visst är det sant att dåligt belagda bussar, dvs många som rullar på våra gator, ger höga utsläpp per passagerare. Men jag är inte säker på att lösningen på just det problemet heter miljardinvesteringar i spårtaxi. Det går att förbättra bussystem drastisk, särskilt om man är beredd att göra den typ av ingrepp i stadsbilden som spårtaxi innebär.

Jag har inte sagt att städningen utgör ett oöverstigligt hinder, bara att det går åt en del resurser och smart logistik för att fixa städningen av 4000 vagnar i Uppsala.

”3) Energiåtgången. Även med 1/3 tomvagnskörning blir energiåtgången mycket lägre än med buss eller spårvagn. Alla spårbilar irrar inte runt jämnt efter en stel tidtabell, utan bara där och när det finns en resefterfrågan. Detta kallas för anropsstyrd trafik. Energiåtgången styrs av vikten per passagerarkilometer, och många små lätta fordon ger en lägre vikt per personkilometer än med ett fåtal stora fordon. Energiåtgången med spårbil är mindre än hälften av en stadsbuss, och ca 1/5 av en spårvagn, per personkilometer. Jag sa ju att spårvagnar är pansarbilar.”

Jodå, jag vet vad anropsstyrning innebär, och har jobbat en hel del med anropstyrd busstrafik, som inte heller är någon universallösning. Jag skulle däremot vilja se en LCC-beräkning av hela konceptet med spårtaxi. Med tanke på den avhandling som kom tidigare i år, och som visade att järnvägstrafik i många fall hade högre energiförbrukning än bussar, på grund av energiåtgången vid tillverkningen av järnet i rälsen, så kan man undra hur det blir med alla järnbalkarna i spårtaxisystemet?

”4) Den vanliga kollektivtrafiken fixar alla trafikproblemen, inte spårbilarna, försöker du övertyga dig själv. Ja här är du i gott sällskap med alldeles för många godtrogna och lättlurade, som har trott på denna saga i över 50 år. Tänk på alla tjusiga investeringar och alla driftansträngningar sedan år 1970 som har ägnats åt traditionell lokal och regional kollektivtrafik: bussar och spår-vagnar och pendeltåg. Trots detta, eller kanske tack vare detta, har man nätt och jämnt lyckats bibe-hålla marknadsandelen i Sverige, men inte ökat den (om man även räknar in den långväga kollektiv-trafiken som flyg och tåg). Det lokala och regionala utbudet av vagnkilometer har ökat med 7 % per invånare sedan 1985, samtidigt som resandet per invånare har minskat med 7 %. Något fundamentalt systemfel är det nog, för vilken annan bransch kan fortsätta med att pumpa in ökande resurser i en marknad i flera decennier, samtidigt som kunderna sviker hela tiden. ”Vi har misslyckats med kollektivtrafiken, alla som kan tar bilen, och kollektivtrafiken är för de andra”, yttrade en kollega till mig, som arbetat med att utveckla busstrafiken under 20 års tid. Det vore därför passande och klädsamt med ett större mått av lyhördhet och ödmjukhet inför en ny och lovande teknik, som spårbilar, i stället för ett föraktfullt raljerande mot allt nytt som rör sig.”

Vänner och kollegor inom kollektivtrafikbranschen, lättlurade och godtrogna – ni har alla levt i en livslögn i 50 år – nu kommer spårtaxi och räddar er. Var det nån som sa sekt?

Att alla som kan ta bilen beror naturligtvis mer på hur förutsättningarna för biltrafiken ser ut än på kollektivtrafiken i sig. När bilresan i många fall är betydligt billigare än motsvarande kollektivtrafikresa (i alla fall för marginalkostnaden) är det inte så konstigt att man tar bilen. När infrastrukturen i våra städer så tydligt gynnat bilen i 50 år blir det ganska bra för bilen.

Om dagens kollektivtrafik i städer ges de förutsättningar i form av ingrepp i stadsbilden, och enorma investeringar som spårtaxin förutsätter är jag övertygad om att man kan nå betydande förbättringar. Och på vissa platser kan spårtaxin bli ett bra komplement.

”Historiskt har införandet av varje nytt transportmedel – kanaler, järnvägar, bilar och flygplan – haft sina arga vedersakare. Men inga av dessa historiska personligheter har dock kallat sig trafikplanerare.”

I det här fallet är jag nog lika mycket stadsplanerare och samhällsplanerare som trafikplanerare.

”Att du sedan glömmer att nämna att spårbilarna medger halva restiden dörr-till-dörr och att deras totalkostnad (d.v.s. kostnader för investering, drift, restid-, miljö- och olyckor) bara uppgår till hälften av den traditionella kollektivtrafikens, må ju vara dig förlåtet. Du blev ju så trött och kraftlös.”

//Göran Tegnér

Här på slutet glömmer ju Göran nogsamt intrångskostnaderna. Som i en rapport som ha själv medverkat i sägs, se länk nedan, kunna bli så stora att systemen inte blir samhällsekonomiskt lönsamma.

Som sagt. Fortsätt gärna forska och utveckla kring spårtaxi. Alla insatser kommer att behövas för att skapa det hållbara transportsystemet. Men jag tror att förespråkarna skulle vinna väldigt mycket i trovärdighetsgrad om man tog bort en del sekteristiska inslag:

– att döpa lobbyorgansiationen till ”Institute for Sustainable Transportation.
– att ha bilder av Nelson Mandela på sin webbsida
– att som i den rapport Göran medverkat i döpa om spårtaxi till GTS – Generellt Transportsystem.

Länkar:

Mitt blogginlägg den 18 jan
Blogginlägg med Kurt Hultgrens kloka synpunkter
Blogginlägg 19 maj 2006 om spårtaxi
När Jesus kommer tillbaka åker han spårtaxi

Share on Pinterest
There are no images.
Dela med dina vänner:










Submit
3 kommentarer
  1. Göran Tegnér
    Göran Tegnér says:

    Det behövs ett nytt sätt att tänka!

    Tack för Ditt välvilliga svar, Christer. Skönt att vi nu kan föra en saklig debatt. Några kommentarer:

    1) Jag delar din uppfattning att ett enda trafiksystem ingalunda kan lösa alla transportproblem. Och det har jag aldrig heller hävdat. När man studerar historien ser man att varje tidsepok har haft minst två dominerande och kompletterande trafiksystem samtidigt, båt och häst; häst och järnväg, järnväg och bil; flyg och TGV, etc. Och vi är dessutom gläd-jande nog överens om att forskning och utveckling kring spårtaxi är angeläget. Om spårtaxi inte är lösningen med stort L, så kan det dock vara lösningen med ett litet ”l” i väldigt många olika stadsmiljöer. Om vi dessutom kan vara överens om de väsentliga fördelarna med spårtaxi, är att det är miljövänligt (lättbana), trafiksäkert (trafikseparerat), attraktivt (korta vänte- och åktider)och kostnads¬effektivt, ja då är ju mycket vunnit i denna debatt.

    2) Spårtaxins visuella intrångseffekter kan bli såväl positiva som negativa, beroende på hur mycket annan trafik som den kan ersätta. Jag kan hålla med om att det kan bli estetiskt svårt att introducera en högbana i Gamla Stan i Stockholm, eller i liknande känsliga stadsmiljöer; där får man kanske gräva ned den. Som Kurt Hultgren skrev i sitt bloggsvar: spårtaxi kan bli en nisch; sedan kan jag anse att den nischen troligtvis är betydligt större än vad många idag kan ana. Även skön-heten med spårtaxi på Götgatan kan man säkert ha olika uppfattningar om. Visst, det är banan som är infrastrukturen, men man slipper barriäreffekterna som de breda stadsgatorna och –motorvägarna är förknippade med, med spårtaxins lättbanor i sin upphöjda majestät. Om det tar 4 timmar att montera upp en 18 meters lätt spår-banesektion (som för ULTra), går det nog minst lika fort att montera ned ett sådant ”mekano” och flytta det till en ny plats.

    3) Jag vet inte varifrån Du har fått uppgiften att det skulle behövas 4 000 vagnar för att trafikförsörja Uppsala. För att trafikförsörja Husby, Akalla, Kista med anknytning till Sollentuna C och Helenelunds järnvägsstationer åtgår det 260 vagnar. För att knyta Skärholmen till hela Kungens Kurva-området åtgår det 85 vagnar. För att försörja hela den centrala staden i Göteborg åtgår det 600 vagnar. Mina egna överslagkalkyler för hela Uppsala tätort pekar på ca 900 spårtaxivagnar idag och på ca 1 500 vagnar år 2020 med Uppsala trafikplans förutsättningar. Är detta så avskräckande? Värt att notera är även vikten per sitt-plats, som uppgår till ca 0,5 ton för spårvagn, bara är en fjärdedel så stor för spårtaxi.

    4) Alla nya idéer – vare sig de är galna eller geniala – börjar nog som en ”sekt”, ungefär som alla storföretag och alla vuxna individer en gång har varit väldigt små. Om de nya idéerna är mer geniala än galna, brukar det överleva. Med en ökad insikt om idéerna förträfflighet, kan de så småningom bli till en ”insekt”, som sticker hål på gamla fördomar och myter. I detta avseende är jag stolt över att tillhöra just denna uthålliga sekt. Det tog över 40 år för trängselavgifterna att gå från en teoretisk ”sekt” till att nå en trafikpolitisk ”insikt” i Oslo, Bergen, Trondheim, Singapore, London och slutligen Stockholm. Ungefär lika länge har spårtaxi-sekten existerat, varför den nu snart börjar bli mogen. Det går inte fort inom transportsektorn, jämfört med Christers inledande lista om iPod, Bluetooth, skype och allt vad de heter.

    ”Lättlurade och godtrogna”. Jag tar tillbaka dessa överord yppade i ordstridens hetta. Det var inte min avsikt att såra alla dessa ambitiösa trotjänare som gör dagliga underverk på den tuffa marknaden för kollektivtrafiken. Men nog kan Du väl hålla med om att kollektivtrafiken brottas med en hel del problem, efter 100 års idoga ansträngningar? Som vän av kollektivtrafiken vill jag otåligt förbättra den snabbt.

    5) Enorma investeringar i spårtaxi, det är nog snarast tvärtom. De kostnadskalkyler för buss, spårväg och ännu tyngre spårtrafik som jag har forskat kring och jämfört med spårtaxi, visar att man för 1 miljard kronor får ca 5 km spårväg, som kan betjäna ca 23 000 invånare, men hela .20 km spårtaxibana, som kan betjäna ca 97 000 invånare, eller med andra ord fyra gånger mer per satsad krona, och dessutom med högre resstandard. Detta kan väl inte vara helt ointressant, när budgetmedlen alltid är begränsade?

    6) ITS och GTS- förespråkarna för dessa förkortningar – kan säkert svara för sig själva.

    Jag gläder mig slutligen åt att Christer Ljungberg på Trivector nu håller med mig om att vi gemensamt behöver fortsätta att forska och utveckla spårtaxi, och att alla insatser kommer att behövas – inklusive spårtaxi – för att skapa det hållbara transportsystemet. Eller som Albert Einstein en gång formulerade det:

    “Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som har skapats av det gamla sättet att tänka”.

    Svara
  2. Christer Ljungberg
    Christer Ljungberg says:

    Tack Göran!

    Om alla diskussioner om spårtaxi skulle hålla sig på denna trevliga nivå skulle i nalla fall jag känna mig mycket bekvämare.

    Min stora farhåga är nämligen att någon för för sig att spårtaxin är det Columbi ägg som skall lösa alla våra trafikproblem.

    Jag tror förstås fortfarande att den visuella biten blir denb absolut svåraste. Efetr att ha jobbat med lite mer planeringsnära uppdrag än Göran så vet jag hur svårt det kan vara att få bygga en lite bussgata, att hänga upp luftledningarna för trådbussen i Landskrona mm.

    Men visst, kanske kan vi få åka spårtaxi tillsammans i ett riktigt system (onte en liten testbana som i Uppsala). Fast jag är inte helt säker på att vi hinner i vår livstid. Och miljön kan inte vänta.

    Svara
  3. Göran Tegnér
    Göran Tegnér says:

    Hej igen Christer!

    Du har rätt, Du jobbar närmare ”kantstens”-verkligheten än vad jag gör… Det har alltid förvånat mig alla dessa negativa attityder mot glasklara förbättringar, som bussgator, luftledningar och annan nyttig infrastruktur. Den hängande spårvagnen i Wuppertal från år 1900 ansågs väldigt ful, men är nu kulturminnesmärkt. Eiffeltornet i Paris skulle rivas efter 20 år (från 1889)för att det var så fruktansvärt fult. Nu har det haft 200 miljoner besökare. Så skön-hetsidealen förändras med tiden. Ibland undrar jag om vi inte lever i en minoritets-diktatur, där gnällspikarna som ryter högst vinner, oftast påhoppade av massmedia, som älskar kritik och skandaler över allt annat.
    Livstid??? Du är mycket yngre än jag, och jag ska åka spårtaxi långt innan min tid är ute här nere… Vi kan väl ta en gemensam tur med ULTra:s spårtaxi på Heathrow flygplats nästa år, då detta system beräknas öppna för kommersiell trafik. Håll Dig frisk och kry i Alperna och på hemmaplan tills dess!
    Göran T

    Svara

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *