ICA-mjölk och spårtaxi – ingen större hållbarhet

ICA funderar på att börja sälja mjölk under eget varumärke – ICA-mjölk. Mjölken skall komma från Tjeckien, och alltså resa längre än mycket av den svenska mjölken gör (även om vi idag inte har så många mejerier kvar). Måste ICA konkurrera med Lidl om detta? Har inte ICA nån miljöansvarig anställd?

Och så har Andreas Carlgren haft med sig spårtaxi-lobbyn till Kalifornien när han skulle prata klimatfrågor. Återigen presenteras spårtaxi som lösningen på världens koldioxidproblem. Visst är det tröttsamt.

”Vectus, som förlagt sin spårbilverksamhet till Uppsala, bygger just nu en testbana som ska vara klar och säkerhetscertifierad till sommaren. Spårbilar är inte längre science fiction”säger företrädare för IST, Institute for Sustainable Transportation, dvs den svenska spårtaxilobbyn. Jo, om man tycker att några 100 meter bana med två växlar bevisar något om hur ett spårtaxisystem med ett tättförgrenat nät, med kanske 4000 vagnar för en stad som Uppsala, som kommer inom en 1/2 minut, fungerar så visst.

Missförstå mig rätt: visst bör man forska och utveckla för framtidens transportmedel. Där finns mycket att göra. Men varför denna religiösa sekterism kring just spårtaxi? Lura inte någon, inte ens en vice-guvernör i Kalifornien, att spårtaxi är lösningen på världens transportproblem. Om man löser alla de problem som finns kvar, tillgänglighet, energiförbrukning, visuellt intrång osv så kan säkert spårtaxi om 10-15-20 år spela någon form av roll på vissa platser. Men lansera det inte som lösningen med stort L.

Mina invändningar är främst:

– spårtaxi på balkar är mycket svåra att passa in i befintliga miljöer. Vi har ganska få stadsstrukturer av det snitt där spårtaxi passar väl – som en miljö ur Jetsons. Sådan finns i t ex Shanghai, Vancouver, Docklands i London osv. Men knappast i Uppsala och Gävle.


Här blir det snyggt med spårtaxi – Jetsons och Shanghai

– för att ge den höga tillgänglighet man räknar med – att vagnen kommer inom en 1/2 minut- behövs mängder med tomma vagnar som hela tiden snurrar i systemet. För en heltäckande lösning i Uppsala behövs ca 4000 st, varav 2/3 oftast går tomma, men måste cirkulera omrking för att finnas tillgängliga där de behövs. Hur löser man en så trivial sak som städning av dessa vagnar?

– hur blir det med energiåtgången i detta system där så stor del av av vagnar ständigt måste rulla? En bil står i alla fall stilla i snitt 23 av dygnets 24 timmar…

Jag har redan ägnat för mycket kraft åt att skriva om spårtaxi. Det finns på kort sikt massor med mer angelägna saker att ta itu med för att bygga prylar till ett hållbart transportsystem. Att bygga bussar som inte bullrar, tar mindre plats osv, att få till energisnåla bilar, att göra smarta bilpoolssystem osv. Och så måste det handla om strukturer som ökar tillgängligheten – men minskar behövet av förflyttning.

Läs mina gamla blogginlägg om spårtaxi om du vill veta mer, t ex När Jesus kommer tillbaka åker han spårtaxi. Fler kan du hitta om du skriver ”spårtaxi” i sökrutan här ovanför.

Länkar:
Artikel om spårtaxi

Share on Pinterest
There are no images.
Dela med dina vänner:










Submit
4 kommentarer
  1. Mats A
    Mats A says:

    Instämmer helt i din syn på spårtaxi. Det finns säkert exempel, där spårtaxi kan vara den bästa lösningen, t ex inom flygplatser eller universitetsområden, men det kommer aldrig att bli annat än en lösning på marginalen. Att vidareutveckla tåg, spårvagnar, bussar och cyklar till fullvärdiga alternativ samtidigt som biltrafiken miljöanpassas och ekonomiska styrmedel införs är de viktiga, om än inte så glamorösa, utmaningarna framöver.

    Svara
  2. Göran Tegnér
    Göran Tegnér says:

    Utan att tillhöra någon speciell lobby, vill jag som oberoende samhällsmedborgare och trafikkonsult framföra följande genmäle:

    Trendiga bloggar måste kanske hellre vara raljanta än grundade på fakta…Christer Ljungberg, du fortsätter med dina anti-religösa sarkasmer mot spårbilar som varande ”religiös sekterism” i stället för morgondagens trafiksystem som strax redan blir tillgängligt. Ljungberg klagar över att han måste ägna för mycket kraft åt spårbilarna – snacka om energiåtgång! Jag börjar nästan tycka synd om dig, Christer…

    Låt mig nu övergå till att bemöta Dina ovederhäftiga invändningar.

    1)Din huvudinvändning tycks vara att spårbilar skulle vara svåra att passa in i befintlig miljö. Som om dagens bilar, lastbilar och dieselbussar, för att inte tala on vissa spårvagnar – tunga om pansarvagnar – vore ett mera under av skönhet och smidighet i stadsbilden. Men alla bostads- och arbetsområden, för att inte tala om alla infartsleder, järnvägs-stationer, universitets- och sjukhusområden, och alla externa stormarknader, vilka underbart lämpliga områden att trafik-försörja med energisnåla, miljö-vänliga, tysta och användarvänliga spårbilsslingor. Jag tycker bara att det blir trist och fantasilöst med dina konservativa och subjek-tiva fördömanden.

    2)Tillgängligheten. Det märks att det var länge sedan du läste någon seriös rapport om spårbilarnas egenskaper. I alla dator-simuleringar som jag har läst handlar det om att ca 1/3 av de spårbilar som behöver vara i drift används för tomkörningar, inte 2/3, som du hävdar. Under låg-trafik står de flesta vagnarna i depå. Allt detta är optimalt för att erbjuda ca 1 minuts väntetid (inte ½ minut som du skriver) för ca 97 % – 98 % av resenärerna. Vilken annan typ av kollektiv-trafik erbjuder en sådan kort väntetid? Du gör städningen till ett oöverstigligt hinder. Men om man kan rationalisera bort buss-förarna, som i 50 % av fallet i Sverige kör omkring med mindre än 10 personer per busstur, vilket ger högre miljöutsläpp än kata-lysatorbilen, ja då finns det säkert resurser över även till städningen av spårbilarna. Nytt jobb: spårbilsstädare!

    3)Energiåtgången. Även med 1/3 tom-vagnskörning blir energiåtgången mycket lägre än med buss eller spårvagn. Alla spårbilar irrar inte runt jämnt efter en stel tid-tabell, utan bara där och när det finns en resefterfrågan. Detta kallas för anropsstyrd trafik. Energiåtgången styrs av vikten per passagerarkilometer, och många små lätta fordon ger en lägre vikt per personkilometer än med ett fåtal stora fordon. Energiåtgången med spårbil är mindre än hälften av en stadsbuss, och ca 1/5 av en spår-vagn, per personkilometer. Jag sa ju att spårvagnar är pansarbilar.

    4)Den vanliga kollektivtrafiken fixar alla trafikproblemen, inte spårbilarna, försöker du övertyga dig själv. Ja här är du i gott sällskap med alldeles för många godtrogna och lättlurade, som har trott på denna saga i över 50 år. Tänk på alla tjusiga investeringar och alla driftansträngningar sedan år 1970 som har ägnats åt traditionell lokal och regional kollektivtrafik: bussar och spår-vagnar och pendeltåg. Trots detta, eller kanske tack vare detta, har man nätt och jämnt lyckats bibe-hålla marknadsandelen i Sverige, men inte ökat den (om man även räknar in den långväga kollektiv-trafiken som flyg och tåg). Det lokala och regionala utbudet av vagnkilometer har ökat med 7 % per invånare sedan 1985, samtidigt som resandet per invånare har minskat med 7 %. Något fundamentalt system-fel är det nog, för vilken annan bransch kan fortsätta med att pumpa in ökande resurser i en marknad i flera decennier, samtidigt som kunderna sviker hela tiden. ”Vi har misslyckats med kollektivtrafiken, alla som kan tar bilen, och kollektivtrafiken är för de andra”, yttrade en kollega till mig, som arbetat med att utveckla busstrafiken under 20 års tid. Det vore därför passande och klädsamt med ett större mått av lyhördhet och ödmjukhet inför en ny och lovande teknik, som spår-bilar, i stället för ett förakt-fullt raljerande mot allt nytt som rör sig.

    Historiskt har införandet av varje nytt transportmedel – kanaler, järnvägar, bilar och flygplan – haft sina arga vedersakare. Men inga av dessa historiska personligheter har dock kallat sig trafikplanerare.

    Att du sedan glömmer att nämna att spårbilarna medger halva restiden dörr-till-dörr och att deras totalkostnad (d.v.s. kostnader för investering, drift, restid-, miljö- och olyckor) bara uppgår till hälften av den traditionella kollektivtrafikens, må ju vara dig förlåtet. Du blev ju så trött och kraftlös.
    //Göran Tegnér

    Svara

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *