Etanol och emergi

Nej jag har inte skrivit fel i rubriken. Det står emergi – inte energi. Ett för mej nytt ord och begrepp som inte är helt lätt att förstå. Men det har tydliga kopplingar till hållbarhet.

Ordet dök upp i en artikel i DN i helgen, som handlade om att etanolen inte är någon långsiktig lösning. Att amerikansk majs-etanol i sämsta fall skulle kräva så mycket input av fossila bränslen för att tillverkas, att utsläppen av koldioxid blir större än att köra på bensin, hade jag läst tidigare. Men att även svensk spannmåls-etanol skulle vara riktigt kass ur energihänseende krävs en emergibalansberäkning för att visa. Och det är ju inte riktigt kul för mej som just övertygat hustrun att beställa en Volvo C30 Flexifuel…..

Emergi definieras som den ackumulerade mängd resurser som krävts för att producera en vara, tjänst eller bränsle i sin nuvarande form. Medan innehållet av tillgänglig energi, mätt i Joule, representerar den energi som finns tillgänglig i själva produkten, speglar emergin uttryckt i sol-emergijoule, minnet av den sammanlagda tillgängliga energi som använts för att frambringa produkten (varan eller tjänsten).

Koncentrerade energikällor som bensin och dieselolja kräver mycket arbete för att bildas. De fossila energislagen, koncentrerade och processade under flera miljoner år av obetalt arbete
utfört av processer i geobiosfären, utgör idag energibasen för det moderna samhället.
Om man beräknar och värderar bidragen av både det obetalda arbetet från naturen och det betalda arbetet från människor på samma sätt, vilket kallas emergianalys, så kan man se att
kvoten obetalt arbete till betalt arbete för olja, kol, gas, och uranium ligger mellan 3 och 14. Det betyder att om man stoppar in en enhet så får man ut mellan 3 och 14 enheter.

När vi försöker vara miljömedvetna använder vi energiformer som är mindre koncenterade, dvs inte har fått sin kraft från naturen under årmiljoner utan bara kanske 0,5-70 år. Människan måste därför tillföra arbete för att uppgradera och koncentrera dessa relativt okoncentrerade drivmedelsresurser till en koncentreringsgrad som är i en ekonomiskt användbar form, en form som samhället har blivit van med. Detta kräver omfattande ekonomiska resurser och kvoten mellan obetalt arbete till betalt arbete blir så liten som 3 för skog och 1,1 för etanol. Alltså, etanolen ger bara 10% mer emergi än som går åt för att tillverka den.

Enligt lantbruksforskaren Torbjörn Rydberg på lantbruksuniveritetet i Uppsala som gjort studierna är det viktigaste att välja en bil som drar lite energi. Kanske är en snål diesel bättre än en törstig etanolbil….

Det synsätt som emergibalansen innebär, nånstans mellan fysik och filosofi, tycker jag gör att man inte så ensidigt skall lyfta fram etanolbilarna i miljösammanhang. Om jag tolkar det hela rätt så om man ändå vill göra etanol bör man göra den av överskottsprodukter, där det beatlad arbetet redan är betalt så att säga. Då kanske satsningen på svartlut, som Volvo nu går in i är ett steg i rätt riktning.

Etanol kan fungera som övergångslösning, men bör kompletteras med många fordon med andra tekniker. Om jag vore miljöminister skulle jag försöka övertyga Volvo om att börja göra gasbilar igen. Och framförallt arbeta för att få fram energisnålare bilar, och införa incitament så att dessa blir attraktiva.

Länkar:
DN-artikeln
Energikvalitet och nettoenergi – hur värderar vi olika former av energi
NyTeknik om Volvo och svartlutssatsningen

Share on Pinterest
There are no images.
Dela med dina vänner:










Submit
4 kommentarer
  1. Lunken
    Lunken says:

    Intressant inlägg. Jag anser att man skall skilja på energivinst/åtgång och koldioxidtillförsel. Där får etanol klart olika betyg, och även etanol av olika framställningssätt. Cellulosa är klart koldioxidvänligare än majs. Sedan pratar man om att träd låser upp CO2 under en längre tidsrymd i t ex hus istället för etanol, men om vi pratar massarester såsom svartlut så är väl det argumentet ganska vilseledande.

    Se gärna Farrel, “Ethanol Can Contribute to Energy and Environmental Goals” Science, vol 311: 506-508

    Svara
  2. leif
    leif says:

    Jag håller med om att det är en intressant och även för mig relativt ny vinkling. Själv fick jag upp ögonen för synsättet att se på hela processen i och med ditt tidigare blogginlägg om undersökningen som visade att så kallade rena energikällor som kärnkraft inte alls är rena och att järnvägsspår är betydligt mer energikrävande än vägar.

    Svara
  3. AdamKristensson
    AdamKristensson says:

    Jag tycker livscykelanalyser är mer belysande än emergianalyser. En livscykelanalys kan tex ange hur mycket fossilt koldioxid det går åt vid produktion och distribution för att köra på etanolen. Ur denna synvinkel ger E85 mindre fossilt utsläpp av CO2/km än bensin/diesel.

    Emergianalysen som till och med ibland innehåller data från hur mycket sol som behövs för att odla spannmålen, hur många arbetare som krävs och deras arbetsväg till jobbet blir ju lite överdrivet att ha med i kalkylerna.

    Svara

Lämna gärna en kommentar

Vill du gå med i diskussionen?
Dela med dig av dina synpunkter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *